"Det är relativt tidigt och det finns egentligen inga beslut att luta sig mot ännu", säger Fredrik Westerlund, utbildnings- och kulturchef i Arjeplogs kommun, angående omstruktureringen av Hornavanskolan. (Arkivbild)
Efter att de sista gymnasieeleverna tar studenten våren 2024 kommer Hornavanskolans lokaler att stå tomma. Arjeplogs kommun utreder en omstrukturering av gymnasieskolan där ett förslag är att flytta dit grundskoleverksamhet.
– Det finns inga politiska beslut fattade. Det vi gör nu är att vi tittar på vad som är möjligt, säger Fredrik Westerlund, utbildnings- och kulturchef.
Tanken är i så fall att ersätta någon av de befintliga skolfastigheterna och enligt utbildningschefen är det högstadiet som ligger närmast till hands.
– Hornavanskolan är ett av de finaste husen vi har. Det är relativt nybyggt, välfungerande och estetiskt tilltalande. Det vore synd att inte använda det. Kyrkholmsskolan däremot är en betydligt äldre och mer omodern byggnad, säger han.
En anpassning av Hornavanskolan finns med i investeringsplanen för 2023–2026 där beräkningen är 6,8 miljoner 2023 och 4 miljoner 2024. Enligt Fredrik Westerlund är det ganska grova kalkyler på vad det skulle kunna kosta.
Är det mycket åtgärder som behöver göras?
– Det kan vara det, det beror på. I nuläget har vi ett fordonslabb som då inte behövs, å andra sidan saknar vi i så fall träslöjd, textilslöjd, hemkunskap och kanske även bild och musik. Vad gäller de delarna skulle det kunna vara ganska omfattande ombyggnationer.
I dagsläget finns det inte heller någon skolgård.
– Det är en stor parkeringsplats nu och där behöver vi tänka till. Dels hur det ska kunna vara parkeringsplats eftersom allmänheten behöver tillgång till både sport- och simhall, medborgarhus och bibliotek, dels måste det också finnas någon typ av skolgård, säger Westerlund.
Om förslaget blir verklighet är nästa steg att titta på vad som händer med Kyrkholmsskolan. I anslutning till den fastigheten finns kommunens centralkök och det ska vara kvar där.
Fredrik Westerlund ser framför sig att det ska finnas ett inriktningsbeslut till våren.
– Vi tittar på förslag som vi kan presentera för politikerna hur vi skulle kunna göra och ungefär vad det skulle kunna kosta. Sedan kan vi ha en diskussion vad som är en lämplig väg framåt. Det handlar om mer än grundskola och gymnasium, det handlar också om lärcentra, vuxenutbildning, SFI och annat vi behöver göra, säger han.