Bevaransvärt? Ja. Men Arjeplogs kommun vill inte se att några nya naturreservat bildas, förrän länsstyrelsen visar att man har ekonomiska muskler att ta hand om dem som redan finns.
Kommunens grundinställning till naturreservat är positiv. Kommunalrådet Britta Flinkfeldt talar drömskt om hur väl förvaltade naturreservaten är i grannlandet Norge:
– Tänk om vi kunde få ha det så här! Välskyltat och välordnat. Men verkligheten i Arjeplog är en annan, menar Flinkfeldt.
Så sent som 2012 var hon med och invigde Sveaskogs ekopark Tjadnes/Nimtek. Sveriges största ekopark på 22 000 hektar.
– Så i somras var jag och sambon ute och körde en natt och tänkte stanna och rasta vid den här ekoparken, men trots att jag varit där och invigt den höll vi inte på att hitta den alls.
Senare visade det sig att skylten blåst omkull. Flinkfeldt anser att det för kommunen idag inte innebär särskilt mycket att det finns utpekade reservat och parker.
– Det omfattar 23 procent av kommunens yta, men betyder inte mycket mer än att staten har för ambition att bevara skyddsvärd flora och fauna. Det ger inget mervärde för kommunen eller besöksnäringen om inte länsstyrelsen sköter om, skyltar upp och gör områdena tillgängliga för vanligt folk. Det blir som att lägga en blöt filt över stora områden och säga; det här får vi inte röra. Samtidigt är vi medvetna om att länsstyrelsen inte får tillräckligt med medel för förvaltning.
Varpå kommunstyrelsen under sitt senaste sammanträde kom överens om att tillämpa ett moratorium i avvaktan på aktion från statligt håll.
– Om nu områdena är av sådan art att de är värda att skyddas, ja men visa det då! Vi vill inte ha fler reservat innan man visat att man kan ta hand om dem som redan finns.
Mikael Marberg som är handläggare på länsstyrelsens fältenhet i Norrbotten, håller med om att skötseln av reservaten och parkerna är undermålig.
– Det är inte konstigt att reaktionen kommer. Problemet är mångbottnat; vilka resurser vi har, men också att det är ett stort län och verksamhetsområde. Tyvärr blir det så att med begränsade medel får vi lägga resurser på reservat där vi vet att det finns många besökare.
Marberg säger att olika regeringar kan ha olika ambitioner och målsättningar, och att det ställer till det när man inte tänkt igenom vad ett politiskt beslut innebär i slutänden.
– Vi får medel för quickfix, men inga högt anslagna medel för löpande kostnader som förvaltning. Det leder till att vi hamnar där vi hamnar, och det känns jättetråkigt. Det är svårt att svara på hur mycket medel som fattas för att ta hand om alla våra reservat, för vi är fortfarande i processen att inventera områdena, men det fattas pengar. Helt klart.
Mikael Marberg är den som inventerat Arjeplogs reservat, och han ser stora naturvärden och potential.
– Jag tycker att Arjeplog har dels fin fisketurism, exempelvis är hela Laisdalen är ett fantastiskt område. Men det jag tänker på är att det finns körskador från fyrhjulingar och motorfordon i naturen. Ekologiskt har det kanske inte superstor betydelse, men estetiskt har det en påtaglig effekt på besökare som förväntar sig orörd natur.
Marberg beskriver Arjeplog som något av fjällvärldens bakvatten.
– Konstigt nog har det blivit så. I Abisko trängs turister medan Arjeplogs fjällvärld är inte är hälften så välbesökt, och det är underligt med tanke på hur mycket den har att erbjuda.