"Den här skogen är på väg att bli som den vi har förlorat, men den måste få tid på sig", säger Anders Gustavsson.
Anders Gustavsson bor kvar i huset han har vuxit upp i. Med skogen runt knuten och utsikt över sjön. Hittills har skogen runt sjön varit förskonad, men Sveaskog har under årens lopp kommit allt närmare, berättar Anders Gustavsson. Vid ett möte i somras meddelade det statliga skogsbolaget den planerade avverkningen i Abraure-Suobdekområdet i Arjeplogs och Arvidsjaurs kommun.
– Om de kommer hit, då är jag inte kvar, jag tänker inte bli instängd igen. När vi var unga då fick vi inte fara utanför skogen runt sjön för vi fick inte trampa ner plantorna, säger han.
Fastighetsägare i området har skickat in en skrivelse till Sveaskog där de motsätter sig den planerade avverkningen. De menar att närområdet avverkats hårt och att det här är den sista resten av skog med lav på inom flera mils omkrets. Även om tall dominerar, finns inslag av både lövträd och gran.
Runt det planerade området växer planterade tallar. Skogen är gallrad och Anders Gustavsson säger att det inte finns några döda träd eller hålträd kvar.
– Det är inte så konstigt att det inte finns några fåglar här, det finns ingenstans för dem att bo. Det är många arter som har försvunnit.
Han tar upp lappmesen som exempel.
– I Piteå är lappmesen utrotad. Det är en liten fågel som är väldigt känslig och behöver en hel del skog. I Älvsbyn finns den inte heller. Det här är sista utposten i Arvidsjaurs kommun, sen måste man upp till fjällen.
I skrivelsen påpekar fastighetsägarna att ytterligare avverkningar riskerar att få oåterkalleliga konsekvenser för den biologiska mångfalden och att växt- och djurarter riskerar att försvinna. Men avverkningen påverkar inte bara arterna i skogen, säger Anders Gustavsson, utan även människorna.
– Det går inte att bo kvar här. Man har bosatt sig i skogen för skogens skull så att säga. Det är ingen som vill bo runt kalhyggen.
Anders Gustavsson vill inte bo intill ett kalhygge. "Jag kan inte bo kvar här om vi förlorar all skog, det går inte". Han har tillsammans med andra fastighetsägare skickat en skrivelse till Sveaskog där de motsätter sig avverkningen.
Förhoppningen är att skogen runt sjön ska få fortsätta växa till sig, för det finns potential, enligt Gustavsson.
– Det är tallskog och den kan verka värdelös, men den är inte det. Det här är den enda stora sjö som inte har ett hygge ner till vattnet i två kommuner, Arvidsjaur och Arjeplog. Vi har verkligen slagits för den här skogen.
Fastighetsägarna anser att slutavverkningen bör stoppas i minst tre år och de vill se en grundlig analys av naturvärden, sociala värden och miljöpåverkan.
