Om modellen införs blir det exempelvis dyrare för jägare utanför kommunen. Länskortet som finns i dagsläget föreslås försvinna och i stället får de lösa dygnskort för 450 kronor jämfört med dagens 275 kronor. (Arkivbild)
Representanter för de lokala samebyarna, jägarna, fisket och besöksnäringen i Arjeplog har under två år arbetat fram ett förslag på en lokal skötselmodell i samverkansprojektet Rádestit. Förslaget innebär att en ideell samverkansförening bestämmer över upplåtelser av småviltsjakt och fiske på statens mark ovan odlingsgräns i Arjeplog.
På tisdag kväll arrangeras ett rådslag på Silvermuseet, som är projektägare, i syfte att presentera, förankra och få in synpunkter på förslaget.
I förslaget framgår det att samebyarna får bestämmanderätt över upplåtelserna med stöd av andra lokala företrädare. I dag är det länsstyrelsen som ansvarar för det. Med en lokal skötselmodell säger projektledaren Ingela Edholm Forsberg att det övergripande målet är det ska bli en mer hållbar skötsel av småvilt och fisk.
– Det gäller inte bara upplåtelserna vem som får jaga och fiska, utan också hur man kan göra det på ett hållbart sätt, säger hon.
Ett bolag ska sedan genom ett lokalt skötselkontor i Arjeplog sköta den praktiska verksamheten. En förutsättning för det är enligt Ingela Edholm Forsberg att intäkterna från fiske- och jaktkortsförsäljningen behålls lokalt. I dag fördelas det på samebyarna, länsstyrelsen och samefonden.
Upplåtelserna för fiske och småviltsjakt i Arjeplogs kommun gav under 2021 cirka 3 miljoner kronor i intäkter, varav en tredjedel gick till samebyarna. Enligt Ingela Edholm Forsberg räknar man med minst en fördubbling med den föreslagna prissättningen.
Priset på jakt och fiske föreslås öka för alla utom boende i kommunen. Andra jägare får exempelvis lösa ett dygnskort för 450 kronor jämfört med dagens 275 kronor.
– Syftet när det gäller jakten är att prissättningen ska ligga i nivå med priset man har i Jämtlandsfjällen i dag som länsstyrelsen tar ut och för fisket ska det vara jämförbart med andra liknande fiskevatten, säger Ingela Edholm Forsberg.
Har det varit för billigt?
– Ja, det är lokala aktörers uppfattning att det har varit för billigt. Det ska vara fördelaktigt när man väljer att bo och verka i Arjeplogs kommun, men man ska inte utesluta någon.
Enligt förslaget försvinner de så kallade länskorten, där jägare i Norrbotten kunnat köpa årskort.
– Hittills har vi inte fått in några reaktioner på det, men det kan ju komma och det är det vi vill höra hur man ser på det. Vi har haft i diskussionen att det inte får bli för dyrt, det ska inte bara vara de som har stora tillgångar som ska kunna jaga, säger projektledaren.
Finns det något syfte med att ta bort länskorten?
– Vi ligger i en gränskommun. Om du kommer från Kiruna har du möjlighet att jaga med årskort i dag men om du bor i Sorsele eller Malå så har du inte det. Det har inte varit någon stor diskussion i styrgruppen men det har framförts att vi inte får göra det för svårt eller för dyrt för andra jägare från länet, säger Ingela Edholm Forsberg.
För utländska jägare är priset höjt till 1 000 kronor per dygn.
Tror du att det blir färre jägare som åker till Arjeplog?
– Ja, vi har räknat med en 30-procentig minskning av sålda jaktkort med den här prisökningen.
Årskorten blir kvar för fiskare som inte är bosatta i Arjeplog, men föreslås kosta 1 300 kronor per år och 500 kronor per familjemedlem jämfört med dagens 440 kronor respektive 125 kronor. Även dygnskorten föreslås öka i pris, ett dygn föreslås kosta 175 kronor i stället för 70. Enligt projektledaren har man där räknat med en 10-procentig nedgång.
Att det kan bli svårt och att det kan dröja innan modellen kan genomföras lyfter man i projektet som en stor risk.
Vad krävs för att man ska kunna anta den här modellen?
– Vi kan bilda föreningen. Sedan krävs det att regeringen eller länsstyrelsen beslutar att avstå från att göra upplåtelser, att renmarkskommittén tar fram förslag som antas och ger samebyarna rätt att besluta om upplåtelserna eller att man ändrar i rennäringslagen så det skulle möjliggöra en lokal förvaltning. Eller juridiskt att domstolarna fastslår samebyarnas rätt, säger Ingela Edholm Forsberg.