Friad för vapenbrott döms i hovrätten

En man från Arjeplog som friades av tingsrätten döms nu av hovrätten till 40 dagsböter för ringa vapenbrott.

Enligt hovrätten har vapenägaren agerat oaktsamt när han inte säkerställde att vapnet var tillståndspliktigt. (Arkivbild)

Enligt hovrätten har vapenägaren agerat oaktsamt när han inte säkerställde att vapnet var tillståndspliktigt. (Arkivbild)

Foto: Hans Berggren

Arjeplog2020-09-25 18:41

Arjeplogaren var misstänkt för ett brott och när polisen skulle omhänderta hans vapen förra året upptäcktes ett gevär som han inte hade licens för. 

Mannen åtalades för vapenbrott, men friades senare i Luleå tingsrätt. Han uppgav själv att han hittade vapnet när han tog över sin pappas hus och att han inte hade någon aning om att det obrukbara enkelskottsgeväret av modell ”Gevär m/1867” var licenspliktigt. 

"Han kan omöjligen ha vetat eller borde vetat att vapnet var avsett för gastäta enhetspatroner. Han hade inte tillgång till några patroner. Mot den bakgrunden och sett till övriga omständigheter kring hans förvaring av vapnet, kan han inte heller anses ha förfarit oaktsamt", skrev tingsrätten i sin dom.

Men åklagaren överklagade till hovrätten som nu dömer mannen för ringa vapenbrott.  Liksom tingsrätten anser hovrätten att utredningen inte ger stöd för slutsatsen att ägaren har känt till eller haft vetskap om att vapnet var tillståndspliktigt. 

Däremot anser hovrätten att mannen gjort sig skyldig till oaktsamt vapenbrott. Att mannen läst i en jakttidning att kulgevär tillverkat före 1890 inte är licenspliktiga ändrar inte rättens bedömning.

"En normalt aktsam person har att vidta vissa åtgärder för att säkerställa att ett innehav av ett skjutvapen är lagenligt".

Skjutvapen tillverkat före 1890 är licenspliktiga om de är avsedda för gastäta enhetspatroner. Gevär m/1867 laddas med patroner i 12,77×44 mm och användes av svenska och norska krigsmakten från 1867 till 1914.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!