SVA, Jordbruksverket, Livsmedelsverket och Naturvårdsverket höll på tisdagskvällen ett öppet informations- och dialogmöte i Arjeplog som blev välbesökt.
I fokus var senaste tidens fynd av avmagringssjuka älgar, och Maria Nöremark från SVA berättade vad man vet om CWD (Chronic wasting desease), eller snarare vad man inte vet.
– Vi vet att det finns flera varianter av den, och att den som är smittsam också är väldigt svår att bli av med. Vi tror i alla fall att de älgar som testats positiva i ert område har en variant som inte är smittsam. Hypotesen är att det är en spontant uppkommen CWD som är åldersrelaterad, men vi vet inte säkert. Enda sättet att bli mer säkra är att ta massvis med prover.
Och för att närma sig vetande istället för antagande kommer Jordbruksverket inom kort att fatta beslut om en utökad, rätt så omfattande provtagning.
Förslag på hur det ska gå till kommer från en expertgrupp inom SVA och omfattar riskdjur. Med det menar man djur som är tolv månader gamla eller äldre. I det aktuella älgförvaltningsområdet rör det sig om mellan 700–800 djur, där SVA behöver såväl prov på hjärnstammen som lymfknutar.
Provtagningen i sig är inte helt okomplicerad och kräver ett speciellt kit och en del kunskap om vad man letar efter. Provtagningskit, som innehåller allt man behöver för att skicka in för provtagning, kommer finnas lättillgängliga i båda kommunerna.
Uppmanar jägare att hålla extra koll– Vi behöver provta tillräckligt många för att övertyga oss själva och omvärlden att det inte är den smittsamma varianten av CWD vi har att göra med, sa Nöremark.
Eftersom CWD kan finnas även hos ren kommer också samebyarna att omfattas av den utökade provtagningen. I vilken omfattning det ska ske är ännu inte fastställt, men kommer likt tisdagens dialogmöte att luftas med berörda samebyar.
En fråga som berördes under kvällen var hur en konsument ska ställa sig till den uppkomna situationen. Är det säkert att äta älgkött? Smittar CWD till människor? Och det enkla svaret på den frågan är att man egentligen inte vet.
Det finns inga bevis för att CWD skulle smitta människor, men artbarriären är inte definitiv. Det har gjorts studier där apor matats/injicerats med CWD-smitta, där man sett att det överförts. Studien är dock inte publicerad, och Arja Kautto från Livsmedelsverket tycker inte man behöver vara orolig.
– Försiktighetsprincipen råder; man bör inte äta CWD-smittat kött.
Och enda sättet man kan vara helt säker på att älgen man tänker äta inte är smittad, är att ta prover. Enligt SVA ska ett inskickat prov ta tre dagar att få svar på. Under tiden rekommenderar man att märka upp köttet, så man vet från vilket djur proverna kommer. Det kommer att utgå en ersättning för varje inskickat prov.
Det aktuella älgförvaltningsområdet omfattar två miljoner hektar mark. Mantrat som upprepades en rad gånger under mötet var: Skicka in prover, skicka in prover och skicka in prover! Självdöda älgar, trafikdödade älgar, älgar som skjuts under kommande jakt.
Man uppmanade också allmänheten att hålla ögonen öppna på djur som är avmagrade och beter sig konstigt, och vill få in rapporter om dessa.