Strax nedanför mitten av bilden, till vänster, kan man se den tilltänkta placeringen av kvartsgruvan.
Det pågår en brevväxling mellan det norska bolaget Elkem, som vill bryta kvarts i den norska delen av Nasafjäll, och Arjeplogs kommun, som är närmsta grannar. Kommunen har i ett tidigare remissvar sagt att man i det här läget inte kan tillstyrka en gruvetablering i Nasafjäll, när man anser att det inte utretts tillräckligt grundligt hur rennäringen på den svenska sidan skulle påverkas av det.
"Vi noterar att avsaknad av dialog och förankring av förslag på kompensationsåtgärder visar att konsekvensutredningen brister i analysen av rennäringens behov", står det bland annat i kommunens remissvar.
Elkem menar i sitt senaste brev till kommunen, att inställningen bygger på flera missförstånd av de faktiska förhållandena.
"För det första är det så att de svenska samebyarna inte har önskat att det skulle tas med något i konsekvensanalysen om skadeförebyggande åtgärder eller skadekompensation. Elkem har önskat att detta skulle tas med i rapporten, och därför också föreslagit detta, men samebyarna har menat att det varit för tidigt. De har velat få klart konsekvenserna av utbyggnaden först, genom en konsekvensanalys. Det är av hänsyn till samebyarna som det inte är tagit med så mycket av detta i rapporten."
Elkem skriver att ett beslut närmar sig för det norska departementet, och att bolaget vill att saken ska vara så grundligt utredd som möjligt innan dess. Man hoppas att brevet ska bidra till att Arjeplogs kommun på nytt kan värdera saken.
Men kommunen håller inte riktigt med.
"Vårt samtal med bland annat Semisjaur-Njarg sameby ger vid handen att missförståendet snarast består i att samebyn och bolaget ännu inte rett ut och kunnat komma överens om en gemensam bild av hur stor skadan kommer att bli. Utan en gemensam bild menar samebyn att det inte finns någon mening med att gå vidare för att diskutera skadekompensation", skriver kommunalrådet Britta Flinkfeldt (S).
Arjeplogs kommun anser att parterna måste backa ett steg för att i första hand bli överens om storleken på skadorna både gällande störningen för renar i området, och de miljömässiga skadorna på betesresurserna.
"Först när parterna därefter kunnat visa resultatet av hur man beräknat och hanterat skadeförebyggande åtgärder och kompensationer, kan kommunen ta ställning till om vi bör tillstyrka eller avstyrka en gruvetablering."