Till slut kanske hon får sin efterträdare trots allt. Under måndagen stod det klart att Isak Utsi är valberedningens förslag att ta över Britta Flinkfeldts post som kommunalråd i Arjeplog.
– Rent privat och för min arbetssituation kan jag väl säga att det är jättebra. Äntligen kanske jag får sluta som kommunalråd.
Jakten på en efterträdare har dragit ut på tiden och Flinkfeldt har jobbat kvar längre på posten än vad det var planerat från början.
– Det är kontentan av hur vi har det i små kommuner. Det är styrning och ledning som kommer att vara det svåraste att hitta. Är man tillräckligt få personer i en kommun så finns det inte särskilt många goda exemplar.
Kommer du finnas kvar som stöd efter det här?
– Det beror på vad den personen vill. Är det någon som vill att jag ska vara med och hjälpa till så ska jag definitivt göra det. Men vill personen göra det på sitt eget sätt så är det det som gäller, säger Britta Flinkfeldt.
– Jag ska jobba i tio år till. Det är väl oskrivet exakt vad det blir, men jag tänker att det är väl dags att börja smida på de planerna nu.
Hon kommer också med en uppmaning till sin ersättare.
– Stå rakryggad och tro på det du gör! Det är ett tufft uppdrag att stå längst fram och det gäller oavsett vem som hittar på saker eller vad som går fel. Det är den som står längst fram som får ta smällen.
När hon reflekterar över åren som gått så kan hon se en långsiktig framgång.
– Vi har gjort en lång resa och har landat i en organisation som blivit betydligt mera självgående och tuffare. Vi gör mer rätt nu än vad vi gjorde när jag tog över. Jag tog över en organisation som inte var lika säker på skillnaden mellan politik och verksamhet. Håller man isär de begreppen och försöker göra rågången så liten som möjligt så får man en organisation som levererar.
Hon menar att det gäller att styra på ett visst sätt framöver.
– Om en politiker petar för mycket innebär ju det att tjänstemännen kommer bli frågande om allting de ska göra framgent.
Det finns fortfarande sätt att påverka, men hur tror du det kommer att kännas att stå på sidlinjen?
– Det kommer naturligtvis att bli svårt, för jag har ju tänkt sitta kvar i fullmäktige. Det kommer bli svårt att hålla fingrarna borta, men det blir min uppgift att lära mig det, säger Britta Flinkfeldt.