Foto: Sofie Abrahamsson
White horizon huskyfarm värnar om sina hundar, och är stolta över det regelverk som Sverige har gällande hundhållning. Foto: Sofie Abrahamsson
Foto: Sofie Abrahamsson
Selat och strax färdiga för dagens tur. Hundarna tjuter av förväntan och stampar otåligt runt i väntan på avfärd. Foto: Sofie Abrahamsson
Johanna Cederlund i sitt rätta element. "Häftigast är att köra spann i mörker. Då blir kontakten med hundarna ännu mer intensiv, och man får lita på deras sinnen som är skarpare än våra.” Foto: Sofie Abrahamsson
Som en silverpil genom vintervärlden, skär hundspannet tyst fram mellan granarna. Foto: Sofie Abrahamsson
Foto: Sofie Abrahamsson
Konstantin Bröder och Johanna Cederlund har skapat sig en tillvaro i Långviken de båda drömt om. Foto: Sofie Abrahamsson
Foto: Sofie Abrahamsson
Det var inte i förrgår som Långviken gästades av inflyttare. Det kan ha höjts på ett och annat ögonbryn när Johanna, 27 år, och Konstantin, 32, i slutet av 2017 visade intresse för en gård mitt i byn, och dessutom inte bara ämnade att bo där permanent, men hade planer på ett hundspannsföretag med 20-talet alaskan husky-hundar.
Johanna kommer från Hemavan, mellanlandade i Umeå för studier, men kom sedan att bo flera år i Lannavaara, nordöst om Kiruna. Det var där hennes vägar till slut korsades med Kostantins. Kocken från Tyskland som åkt till Finland för att jobba med matlagning på en huskeyfarm, men som slutligen blev hundspannsguide och... Som man brukar säga: resten är historia.
När paret började planera för en framtid tillsammans, dök Arjeplog upp på webbläsaren. Något av en lyckoträff, får man lov att säga.
– Det såg lovande ut. Biltestnäring, kallt, snö. Närhet till flygplats. Men vi hade aldrig kunnat föreställa oss att det skulle finnas en sådan efterfrågan på turer som det gör, skrattar Johanna.
I Långviken, fyra mil sydost om Arjeplog, är det en grågnistrande söndag morgon. White horizon huskyfarm ligger inbäddad i ett poröst snötäcke, och det är tyst runt hundgårdarna.
– Ibland hörs dem, såklart, men våra grannar säger ofta att de är förvånade över hur vi får hundarna att vara så tysta. Det är något man måste lära dem. Vi skulle inte heller gilla att bo granne med 23 skällande hundar dygnet runt. Vi har känt oss väldigt välkomna här från första stund!
Det är så här paret helst tillbringar vintern, med varsitt hundspann, ett med naturen.
Konstantin och Johanna har ett varmt och passionerat sätt att tala om sina hundar. Deras egenheter, deras styrkor. Iakttagelser i beteenden, vem som passar att bo med vem. Precis som vi skulle kunna berätta om våra närmaste familjemedlemmar.
– Deras välmående betyder allt för mig! Det finns nog många dåliga exempel på huskyfarmer som inte tar hand om hundarna. Det har vi vänt till vår styrka. Sverige ligger långt fram när det kommer till regler kring hundhållning, och det är något vi är stolta över, säger Konstantin.
Minst sex timmar om dagen ägnar paret åt hundarna under lågsäsong. Högsäsong kan det bli uppemot 18 timmar, turerna inräknade.
– Men det är inget vi ser som jobbigt. Det är ju det här vi vill och ser fram emot under större delen av året. Vi lever vår dröm, och allt vi behöver finns just här, säger Johanna.