Meja Aheinen Vesterlund trivs bra i Edinburgh, men hon tror att hon kommer flytta hem i framtiden. "Även fast jag har bott borta länge så är Jutis alltid hemma".
Meja Aheinen Vesterlund läser sista året på sin kandidatexamen i biologi vid Edinburgh Napier University och är inriktad mot artbevarande och ekologi. Hon är uppvuxen i Jutis i Arjeplog.
– Jag har växt upp med ett intresse av naturen runt om mig så det har kommit ganska naturligt därifrån. Sedan är min mamma biologilärare så jag tror att jag har fått lite inspiration av henne också.
Hon bestämde sig för att studera utomlands och valet föll på Skottland. "Jag hade varit i Edinburgh tidigare och jag tycker att det är en riktigt fin stad. Jag trivs bra".
Meja tycker att det är en större utmaning och extra spännande att studera utomlands. Hon har fått en uppfattning om att många tror att det är svårt att flytta utomlands för att plugga, men hon har alltid haft en röst i bakhuvudet som säger att det ger sig.
– Man måste våga ge sig iväg. Det mesta löser sig till slut och man kan alltid ta sig hem igen.
De senaste två åren har hon utvecklat en passion för ekologi och bevarande av biologisk mångfald och skriver just nu arbeten om fiske/fiskodling och om skogsbruk.
– Det bästa är att ju mer man lär sig desto mer inser man vad man inte vet, vad man vill veta mer om eller vad som kräver mer forskning. Naturvetenskap passar mig eftersom jag är nyfiken och tycker att det är spännande med följdfrågor.
Framtidsplanerna är inte helt bestämda än, men hon funderar på att även ta en masterexamen inom ekologi.
– I somras inventerade jag fjällräv i Arjeplogsfjällen som volontärarbete. Det var underbart och jag kände att det är sådana projekt som skulle vilja lära mig mer om och kanske också jobba med en dag. I framtiden är jag öppen för att jobba inom både forskning eller myndighetsjobb.
Musik är ett av Mejas stora intressen och hon började tidigt att sjunga och spela ukulele.
Musiken är en stor del av Meja Aheinen Vesterlunds liv. Senast hon var hemma i Arjeplog deltog hon i en konsert som arrangerades i biografen då den här bilden togs. (Arkivbild)
– Jag önskade mig en ukulele i julklapp efter att jag hade sett en kvinna spela på Medan i Arjeplog. Jag fick en grön av mamma och började spela på den med hjälp av en cd-skiva och en bok.
Nu skriver Meja även egna låtar och det är något hon skulle vilja utveckla.
– Jag önskar att jag kunde uttrycka mig mer i ord än vad jag gör, men att kunna spela och skapa melodier är det som jag tycker är roligast.
För Meja kommer Jutis alltid att vara hemma och hon tror att hon kommer återvända.
– Senare i livet kanske jag bildar familj och bygger ett liv i Arjeplog. Om tio år kanske jag bor i Jutis och jobbar med bevarandet av de habitat som finns i norra Sverige. Förhoppningsvis kan jag också skriva musik och kombinera det med ett givande arbete.