– Inför inspelningen kändes det skämmigt att vara med, som att alla skulle döma mig. Men jag är så otroligt tacksam, utan Lyxfällan hade jag stått på gatan i dag, säger han till Västerbottens-kuriren.
I senaste avsnittet av Lyxfällan fick tv-tittarna följa trebarnspappan Johan Norberg, 41, från Ånäset. Han berättar där om drunkningsolyckan där han förlorade sonen, hur han la sorgearbetet på hyllan och begravde sig i jobb. Han gjorde allt för att slippa tänka och lade stora summor pengar på fritidsintressen, spel och dejtingabbonemang. Samtidigt slutade han betala räkningar och hamnade till slut hos Kronofogden med en skuld på över en miljon kronor.
– Jag berättade aldrig för någon hur jävla illa det var, för jag skämdes, så jag ljög och sa att jag mådde bra och hade pengar. Till slut märkte min före detta tjej hur allting höll på att gå åt pipsvängen, hon anmälde mig till Lyxfällan, berättar Johan för VK.
Hur kändes det?
– Jag var livrädd. Helst för programledaren Magdalena, jag tänkte att hon skulle dräpa mig när hon fick veta hur illa jag skött allt. Man tror ju att alla ska döma en, men det var verkligen inte så. Alla i tv-teamet var helt underbara.
När Lyxfällan mötte Johan var hans hus ute på exekutiv försäljning hos Kronofogden och han gick back 23 900 kronor varje månad. Programmet blev hans räddning, men det var inte helt enkelt där och då.
– Det hände så mycket på en och samma gång. Jag, som aldrig brukar gråta, grät varenda dag. Det var som att alla känslor bara släppte.
Han fick hjälp att sälja sin husvagn, sina jaktvapen och sitt hus. Ett halvår efter inspelningarna är han nu helt skuldfri och har fått hjälp att bearbeta sorgen.
Och är det något Johan bestämt sig för så är det att ta rätt beslut – och att ta tag i saker.
– Saker man inte tar tag i kommer förr eller senare ikapp en. Jag har bestämt mig för att inte ta destruktiva beslut, inte ljuga om hur jag mår och prata om sorgen. När jag mådde som sämst sa min äldsta dotter att hon ville ha sin glada pappa tillbaka, jag blir tårögd när jag tänker på det. När man mår dåligt orkar man inte, det enda jag orkade var att jobba. Nu mår jag så mycket bättre och har fått mer kvalitetstid med mina barn.