Damm med näckrosor, 250 dahlior och 700 ettåringar

På en släktgård från 1800-talet i Inre Ultervattnet utanför Ånäset har Monika och Erik Karlsson under 16 år skapat en fantastisk blommande oas i odlingslandskapet. "Det är roligt att bygga upp något och att göra det tillsammans", säger Monika.

Skuggträdgården anlades med ett uthus som fond. Men både fönster och dörr är en illusion.

Skuggträdgården anlades med ett uthus som fond. Men både fönster och dörr är en illusion.

Foto: Ulrika Nohlgren

Ånäset2023-05-25 21:00

I dag jobbar de tillsammans åtta timmar per dag med trädgården från maj till oktober, har de räknat ut. Monika har gått i pension men Erik jobbar fortfarande inom skolan.

– Det handlar mycket om att klippa bort saker, säger Erik.

Från början hade de bara tänkt göra en uteplats. Sedan blev det en damm i en annan del av trädgården av bara farten. Och så har trädgården fortsatt att växa varje år. I dag är trädgården cirka en hektar stor.

Allt som klipps bort läggs i nya komposter och i de nya komposterna blandas hästskit, med dynga från grishagen på gården och där planteras nya rabatter. Grisarna har även hjälpt till med markberedning i delar av trädgården. Sedan har det även blivit en del murar på gården. 

Hur många växter har ni?

De dividerar om det en stund.

– Säkert tusen sorter om man räknar alla varianter av samma art, säger Erik.

Monika tycker det låter mycket. Men de sätter ut ungefär 700 ettåringar på sommaren och 250 dahlior. Ettåringarna föds upp i två växthus och i ett pannrum. Dahliorna har ett alldeles eget rum där de övervintrar. Så det är inte bara utomhus som plantorna tar plats.

– Generellt är inte målet att ha så många sorter som möjligt utan hellre mycket av samma sort som trivs. Vi vill ha ett lugn i trädgården. Om det blir för mycket plotter blir man stressad av mångfalden, säger Erik.

Har ni några råd till de som vill anlägga en trädgård eller rabatt?

– Börja med en bra kant och bra jord. Om man inte har så mycket tid, till exempel när barnen är små, skit i rabatterna och plantera träd och buskar först. De tar tid att växa till sig. Senare kan man börja med rabatterna. Det är bra att få till de stora strukturerna i trädgården först och att utöka sedan.

De föreslår även att man planterar buskar och perenner med olika bladfärger. Även om det inte blommar blir det färg i rabatterna.

Just nu är det dahliornas tid på gården. De blommar för fullt i alla möjliga färger i olika rabatter.

– Vi försöker ha blomning under hela säsongen. Vi har perenner som är snabba och nu dahlior som blommar sent, säger Erik.

De konstaterar att klimatförändringarna har ändrat förutsättningarna för odling i norr. 

– Vi brukar säga att vi har en månad extra numera under säsongen. Förr kunde det knäppa till med frost i augusti, säger Monika.

Vissa delar av trädgården menar de är definitivt mycket bättre än zon fem och skillnaden känns när man går genom trädgården. Temperaturen varierar kraftigt. 

Samtidigt som värmen gynnar vissa växter bävar Erik inför klimatförändringarna.

– Att vi ska få mördarsniglar och vildsvin här. De kan ställa till mycket problem för odlare, säger han.

Planteringarna sträcker sig runt en ekonomibyggnad och de två husen på gården. Vid ett uthus har de gjort en sval och lugn skuggträdgård. Perfekt att sitta i en sådan het dag som när Norran är på besök.

I en mer undanskymd del av trädgården ligger hästgödsel som ska brinna och en barnkammare för överblivna växter som de ger bort eller planterar ut vid behov.

Men snart kommer tiden då allt vissnar och det är dags att göra vinter. 

– Det är ganska skönt på hösten. Vi har grisar att slakta och alla dahliaknölar ska packas in, säger Erik.

Efter jul börjar planeringen inför sommaren.

– Jag hoppas jag inte vaknar en dag och tycker det är tråkigt, säger han.

Odlingszoner

Sverige är indelat i åtta odlingszoner där åtta är de kärvaste områdena.

Den gäller träd och buskar. Men brukar anges även på perenner.

Indelningen är grov och kan variera lokalt, även i själva trädgården. 

Hav, sjöar och dammar kan ge mildare klimat. Fasader, stenblock, väderstreck, vind, jordtyp och markfukt kan också påverka zonen.

Källa: svensktradgard.se

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!