En granskning som PT har gjort visar att byggprogrammets elever sedan gymnasieutbildningen startade bland annat byggt en bastu åt en bygglärare som placerats vid dennes jaktkoja. De har också byggt en hundgård vid en lärares hus, väggarna till en fjällstuga till en lärare, utedass och garage vid en av lärarnas villa.
– Det är ju galet att lärarna ska använda sig av eleverna tycker jag. Det är ju som parkchefen i Piteå som hade personalen till att bygga i hennes egen trädgård för något år sedan. Det kan inte vara rätt, säger en förälder till en elev som reagerat.
När det gäller en lärares garagebygge köpte kommunen in materialet och eleverna jobbade åt honom.
– Det var en del av de som gick snickare som var där, säger en elev.
– När han behövde hjälp att resa någon vägg så tog han hjälp av folk i klassen för att resa väggen, säger en elev.
En genomgång av fakturor visar att Älvsbyns kommun i det fallet fakturerat läraren för golvmaterial, resor, ställningshyra och elevbygge garage. Totalt har han fakturerats för 165 000 kronor, men det är inte specificerat i fakturan exakt vad summorna avser eller till vilken kostnad kommunen köpt in materialet för.
– Det är ju ett godkänt elevbygge så det är vissa grejer som har fakturerats där. Om du undrar något mer så får du fråga rektorn så det går rätt väg, säger läraren.
En annan lärare byggde sin fjällstuga delvis på byggprogrammet där eleverna gjorde väggblocken som sedan kördes upp till fjällen och färdigställdes på plats. Han har fakturerats 9 900 kronor för byggmaterial till en stugstomme. Bygglovet är på 110 kvadratmeter byggnadsareal.
– Du får ta det där med rektorn, säger läraren.
Det står ingenting om arbete på fakturan?
– Det är väl inbakat i det där. Men hör med rektorn, säger läraren.
Elever bekräftar att de byggt stugan i delar i skolan.
– Väggblocken gjorde vi på skoltid. Men han gjorde även rätt mycket själv och lämnade oss inte ensamma, säger en elev som var med och byggde.
En tredje lärare lät eleverna bygga en bastu till dennes jaktlags jaktkoja utanför Älvsbyn runt 2017.
– Ja, vi byggde en bastu åt honom. Vi gjorde färdiga väggar och tog upp det till jaktkojan med lastbil och gjorde klart. Spikade trall utanför och sådär. Han gjorde ganska mycket själv men vi hjälpte till med allt, säger en elev.
Tänkte du att det var olämpligt på något vis?
– Alltså då tyckte man att det var kul, att hjälpa läraren och att göra saker på riktigt sådär. Men man insåg inte riktigt vad man gjorde då och att det nog inte är okej, säger eleven.
Till skillnad från de andra elevbyggena har varken läraren eller jaktlaget blivit fakturerade för bastun. Läraren hävdar att han köpt materialet själv. Först nekar han till att några elever hjälpt till över huvud taget, men sedan ändrar han sig.
– Nej jag har ju byggt bastun själv, helt själv. Köpt grejerna till den själv. Eller eleverna har hjälpt till litegrann. Det hade jag klart med min chef, med rektorn, säger läraren.
Genom att gå igenom fakturor från Älvsbyns kommun kan vi se att byggläraren före bastubygget, under september och oktober 2017, hämtat ut två bastuaggregat, tre paket bastustenar och två vattenvärmare från XL-Bygg samt 38 paket bastupanel, två rullar bastufolie, 114 löpmeter bastulavar, 126 löpmeter tryckimpregnerad trall, samt 54 löpmeter tryckimpregnerad byggregel.
Genom att ta del av mejl från 2017 kan vi se att läraren ett par månader senare, i december, skriver till sitt jaktlag angående årets avgift.
"Jag har tagit ut 2 500 kronor i fast avgift i år då jag räknar med rubbet med bastun kommer kosta cirka 15 000 kronor och det är utan nästan allt virke. Bastupanel och lavarna är enda trät jag köpt."
Han avslutar brevet med en blinkande smiley.
När Piteå-Tidningen besöker bastun på plats finns samma modell av bastuaggregat och vattenvärmare i bastun vid jaktkojan. Träslagen matchar byggprogrammets inköp. Två dörrar av samma modell har köpts in under hösten, en högerhängd och en vänsterhängd. Bastuns dörr är högerhängd. Nästa köp av samma dörr var först 2019.
Är det en slump att byggprogrammet köpt in samma saker som du har i din bastu samtidigt som bastun byggdes?
– Ja. Bastuaggregaten är inget konstigt. Vi köper alltid från XL-Bygg, säger läraren.
Läraren hävdar att de byggt någon mer bastu och säger att de nog köpte två bastuaggregat samtidigt för att det var bra pris.
– Jag har eget kvitto kvar från mitt köp, säger läraren.
Mejlet till jaktlaget förklarar läraren med att han använt eget virke, men att bastulavar och bastupanel har han köpt in.
– Det egna virket efterskänker jag till jaktlaget. Jag har efterskänkt allt möjligt till dem. Jag stjäl inte. Däremot har jag tagit hjälp av elever naturligtvis. Men vi har inte gjort nånting fel.
PT har bett om att få se lärarens privata kvitton och då blivit hänvisad till rektorn.
Först i juli 2020 fakturerar byggprogrammet för den första bastun. Då har redan nya bastupaneler och bastulavar köpts in under våren.
Totalt faktureras för tre bastubyggen 2020, varav en har bastuaggregat, en har inte bastuaggregat, och en visar sig inte alls vara en bastu.
– Det har aldrig varit en bastu och det har aldrig varit tal om någon bastu när vi köpte friggeboden, säger köparen av den tredje "bastun".
Vad står det på din faktura?
– Det står bastu på fakturan, det kan jag aldrig ha sett. Det är ju en friggebod vi har köpt.
Piteå-Tidningen har gått igenom alla fakturor som skickats från kommunen till läraren sedan 2017. Där hittar man bland annat ett elevprojekt från 2019 där elever varit hem och byggt skärmtak till hundgården för 4 375 kronor vid lärarens villa. 2021 faktureras läraren 5 500 kronor för ett utedass. Det finns inga fakturor för någon bastu eller material till någon bastu till läraren från kommunen.