Kvinno- och tjejjouren Pärlan i Älvsbyn får samtal varje vecka från kvinnor som är utsatta för våld och söker stöd.
– Vi känner att vi behövs, tyvärr, kanske man ska säga. Vi har samtal varje vecka från kvinnor som vill prata och har frågor om hur de ska gå tillväga för att gå, säger Åsa Bagger Hallsten, ordförande.
Hon berättar att man som utsatt ofta hamnar i ett chocktillstånd när första våldet kommer. Vanligast är då att man undrar "varför händer det här mig" och känslorna är mycket skuld och skam.
– Oftast agerar man inte i första skedet. Man kan ha en förhoppning om att det ska bli bättre.
Varje relation där våld ingår ser olika ut, men en del i att man inte lämnar är att den utsatta blir van situationen.
– Det sker en normaliseringsprocess som kan ske över ganska lång tid. Våld kan börja med en dum kommentar, en liten knuff, kommentarer om vad man har på sig för kläder. Man tänker inte alltid på att man anpassar sig. Har man dessutom barn ska man fortfarande ha kontakt med förövaren även om man lämnar. "Du kommer inte att få se dina barn" är ett klassiskt hot som många använder.
Åsa Bagger Hallsten är noga med att påpeka att våld inte behöver vara fysiskt. Det psykiska våldet i nära relation kan vara mycket nedbrytande. Förövaren är också oftast väldigt trevlig utåt, våldet sker i hemmet.
– Dessutom kommer ofta tankarna "vad händer om jag lämnar?" Ofta fortsätter trakasserier och våld, mannen accepterar inte att man lämnat. Han har kanske hållhakar och hotar att ta barnen. Dessutom är han ofta snäll däremellan och lovar bot och bättring.
Hon påpekar att många förvånas över kvinnor som ständigt återvänder.
– Det kan bero på att man inte vet vad man har annars. I det här våldet kan förövaren ha gjort att kvinnan inte har något nätverk, han har kontrollen över hennes liv. Har man dessutom varit nedtryckt länge så tror man inte att man ska klara sig själv. Det låter jättekonstigt men om man är kvar så vet vad man har, men vet inte hur det skulle bli.
Hur gör man om man vill lämna?
– Ta kontakt med kvinnojouren för att få stöd i processen. Det är viktigt att någon lyssnar och tror på vad man säger, håller en i handen. Kvinnojouren kan stötta i hela processen, vi kan följa med överallt dit kvinnan behöver. Det kan handla om polis, läkare, socialtjänst och rättegång.