Dagen efter branden var Karin Bodin på plats i Älvsbyn för att informera personalen. Det var en av de värsta dagarna i hennes liv.
Det plingade till i telefonen och i meddelandet var det bifogat bilder från Älvsbyn när första kakan gick genom ugnen.
– Jag kan avslöja faktiskt att jag hade inte vågat tro det. Jag vet att allt var i stort sett klart, men jag vågade inte tro det. Så kom det en bild på folk som bakade bröd i Älvsbyn. Berina som var med när det brann var med på bilden och alla såg så glada ut. Så jag satt ju och storgrät på ett tåg i Italien. Jag hade inte vågat tro det, men vi fick till det, säger Karin Bodin.
Det är en kort resa i tid, men en lång resa totalt som gjorts sedan Karin Bodin stod där vid Kanisparkeringen dagen efter branden i augusti 2020. Röken bolmade fortfarande i bakgrunden och hon gjorde sitt bästa för att muntra upp folksamlingen som just blivit av med sin arbetsplats.
– Det var en av de värsta dagarna i mitt liv förstås. Även om jag ser tillbaka på det nu så är med det samma perspektiv, samma overklighetskänslor och chock. När de sa att de inte kunde rädda byggnaden där mitt på natten, det var stentungt. Det har varit väldigt mycket känslor hela vägen, från katastrofen, från den tunga perioden då vi var tvungna att säga upp så många människor, säger Karin Bodin.
Samtidigt har de tunga känslorna steg för steg förvandlats under vägen till kämpaglöd. Innan chocken ens på riktigt lagt sig så var det klart och tydligt vad som måste hända, att bageriet skulle upp igen i Älvsbyn.
Krävdes det någon kamp från din sida för att övertyga alla?
– Det gjorde ju inte det då vi är familjeägda och alla har en sån varm relation till Älvsbyn. Det var aldrig svårt. Däremot att gå från den insikten till att som ett gäng knäppgökar bestämma sig för att det ska göras på ett år. Det har jag fått höra i efterhand, att det var lika bra att vi fick vara lite naiva med vårat mål. När man blir lika entusiastiska som vi blev så kan det bli så att folk knyter näven och känner att vi gör det här tillsammans, och då kan man göra otroliga saker. Det är därför som det gått som det har gått då så många gjort mer än vad man kan förvänta sig, mer än vad man kunnat begära, säger Karin Bodin.
Trågen, ugnarna, brödräkningen och frysen känns igen någorlunda för en erfaren polararbetare men när brödet når packen så är det som att kliva in i framtiden med alla moderna nya maskiner.
I slutändan kom första kakan ur ugnen en vecka senare än de hade siktat på, vilket under förutsättningarna måste ses som närmast ett mirakel. Utöver att målet att bygga upp så snabbt var extremt ambitiöst så har det också gjorts under de värsta möjliga förutsättningarna. Spaden sattes i marken för lite drygt ett år sedan, mitt under en eskalerande global pandemi. Då hade det gått bara fem månader sedan branden.
– Jag kunde inte begripa, bara den känslan när det sedan stod ett hus där. Det var på riktigt en jättestor grej för mig, att det fanns ett hus. Sedan skulle vi få in en bagerianläggning där också och sedan få första kakan genom ugnen i oktober. Helt overkligt. Alla stora projekt blir försenade, det är så mycket som kan hända på vägen. Plötsligt skulle vi ha en vattencistern, det blev stålbrist och leveransproblem, covid. Alla möjliga bisarra grejer har pågått i världen samtidigt som vi byggt, så vi nyper oss i armen när vi ser att det gick, säger Karin Bodin.
Karin Bodin kunde inte hålla tillbaka tårarna när hon fick bilder från provbaket. På bilden syns Lotta Granberg, Mattias Öberg, och Linda Eriksson från provbaket.
När bilderna skickades till tåget där i Italien så var det första hon gjorde att ringa Coop och beställa delikatesskorgar med frukt, godis och gott till personalen i Älvsbyn.
– Så kunde de känna i sina hjärtan att satan så bra de har gjort det, säger Karin Bodin.
"Tillbaka till dig!" lyder budskapet på förpackningarna för att visa att det nu är originalen som bakas igen.