Vattenfall Eldistribution vill bygga en ny 150 kilovolts kraftledning mellan Bastusel och Arjeplog. En nordlig och en sydlig dragning har utretts och den sistnämnda har väckt ont blod hos dem som bor och verkar i området.
Som pulsådror av stål skär de genom landet, kraftledningarna längs Skellefteå älvdal. Spikraka, obändiga och kraftfulla.
Men på senare tid har någonting hänt med kraften. Den räcker inte riktigt till. Därför måste nya ledningar byggas.
Mellan Bastusel och Arjeplog planerar Vattenfall Eldistribution att söka tillstånd för en ny 150-kilovolts ledning.
Jenny Hakeberg, kommunikatör, berättar att elen till och från området bara matas via en kraftledning. Då går det inte att göra omkopplingar i nätet.
Säkrare leveranser
– Om vi skulle få ett avbrott på ledningen blir det svart i ett stort område. Då finns det risk för att vi inte kan leva upp till de krav som myndigheterna ställer. Med den nya ledningen löser vi det.
”Ledningen mellan Bastusel och Slagnäs och upp mot Arjeplog är viktig för att vi ska få en stabil struktur i området, säger Jenny Hakeberg, Vattenfall.
Dessutom produceras det mycket el i området, både vattenkraft och vindkraft. Egentligen vill elproducenterna mata in mer i nätet, men det går inte med dagens ledningar.
Till saken hör också att det kommer förfrågningar från nya kunder som vill ta ut mer effekt ur nätet. Effekt som inte finns idag.
– Näringslivet förändras och idag kan det komma stora aktörer som frågar efter stora effekter på platser som vi inte riktigt förväntat oss, säger Jenny Hakeberg.
Hon berättar att Vattenfall Eldistribution gör ovanligt stora investeringar i elnätet just nu – omkring fyra miljarder kronor per år – och att elnätsbranschen i stort är inne i en stark investeringsperiod.
Fossilfritt
Det hänger delvis ihop med att många anläggningar har kommit upp i åren. Men en starkt bidragande orsak är också elektrifieringen av samhället och övergången till en mer elintensiv industri.
– Om vi tittar lite längre fram så är elektrifieringen ett sätt att använda mindre fossila bränslen. För Vattenfallskoncernen är det en vision att vi ska vara med och bidra till att människor ska kunna leva ett fossilfritt liv, säger Jenny Hakeberg.
Näringslivet förändras och idag kan det komma stora aktörer som frågar efter stora effekter på platser som vi inte riktigt förväntat oss.
När det gäller kraftledningen mellan Bastusel och Slagnäs har bolaget utrett två alternativa dragningar: en som går norr om Skellefteälven och en som går söder om älven.
Men planerna har väckt ont blod hos dem som riskerar att få ledningen på sin mark. Några av dem är Lars och Annah Stenberg Tjärnlund, som driver ett jordbruk i Lönås utanför Adak.
Lars och Annah Stenberg Tjärnlund, som driver Lönåsgården, är några som skulle drabbas om kraftledningen dras söder om Skellefteälven.
Om ledningen dras norr om älven kommer de inte att beröras. Men om det blir den sydliga dragningen skulle de drabbas desto hårdare.
På åkern
– Kraftledningen skulle hamna på åkermarken som vi har bakom oss. Vi skulle få stolpar på åkern och ledningen precis över där korna ska gå, säger Lars.
Utsikten ned mot tjärnen och fälten där korna går och betar är betagande. Men också ganska ny.
Annah Stenberg Tjärnlund gläds över att vattenfall tycks ha bestämt sig för den nordliga dragningen. ”Det känns jättebra”, säger hon.
Lars och Annah har nämligen odlat upp ny mark där det tidigare växte skog. Ett mycket ovanligt steg, särskilt om man är jordbrukare i Lappland.
– Det är mest för att det ska finnas mer mark i närheten om någon vill fortsätta i framtiden, säger Lars.
Han berättar att de driver mjölkproduktion med mellan 120 och 140 mjölkkor. De föder upp kalvar och försöker få ihop det mesta grovfodret själva.
Familjeföretag
Lönåsgården är ett familjeföretag där även barnen är engagerade.
– Vi är tre-fyra familjemedlemmar på heltid. Utöver det har vi en heltid och en halvtid. Och så blir det lite extra på sommaren, säsongsarbetare som vi lejer, berättar Annah.
Lars och Annah satsar inför framtiden och har bland annat odlat upp ny mark.
Det är också en gård med historia. Från början var det Lars morfars far Karl Lidström – Lönås-Kalle – som startade jordbruket i slutet av 1800-talet.
Själv började Lars på gården som 16-åring 1982. Det är ett yrkesval han aldrig har ångrat.
– Tjusningen är att man får jobba med mycket som man tycker är roligt. Det är djur, maskiner, skog och allt annat.
Annah är inne på samma linje:
Styr över jobbet
– Man är väldigt bunden, men samtidigt fri. Man styr sitt eget jobb så man känner sig inte lika bunden som man kanske egentligen är, säger hon.
Baksidorna då? Ja visst hade det varit trevligt att få vara ledig lite mer, tycker Annah. Sedan hade de gärna fått bättre betalt för mjölken.
– Lönsamheten är inte den bästa. Det är väl det som är baksidan. Annars är det egentligen världens bästa jobb, säger Lars.
Stolparna skulle vara i vägen och så hör man ju att det inte är bra med elektroniska fält. Sedan har vi rätt mycket skog som den också skulle passera igenom.
En kraftledning över betesmarken är inte heller vad han och Annah önskar sig.
På Lönåsgården finns mellan 120 och 140 mjölkkor. Mjölken levereras till Norrmejerier.
– Stolparna skulle vara i vägen och så hör man ju att det inte är bra med elektroniska fält. Sedan har vi rätt mycket skog som den också skulle passera igenom, säger Lars.
Skogsägare
Jordbrukarna i Lönås är långt ifrån ensamma om sin kritik. Även renskötare, turistföretagare, skogsägare och andra boende i området har reagerat mot dragningen söder om älven.
En av dem är skogsägaren Sive Grundström, Adak. Han har ett skifte som har varit i släktens ägo i generationer och som yngsta dottern nu ska ta över.
Om det blir en sydlig dragning skulle de förlora produktiv skogsmark. Därför vill de hellre se det andra alternativet.
– Det är ju i stort sett bara statlig mark på den norra sidan, säger Sive.
Kritiken har lett till att Malå kommun kallade till ett möte i Adak där de berörda fick lufta sina känslor. Det resulterade i ett yttrande, där kommunen argumenterade för en nordlig dragning.
Norr om älven
Nu har också Vattenfall Eldistribution bestämt sig. Visserligen kommer ansökan att lämnas in först när man även har utrett sträckan Slagnäs–Arjeplog, där det finns en liknande problematik med en sydvästlig och en nordostlig dragning och den förstnämnda mötts av protester.
Men när det gäller sträckan Bastusel-Slagnäs säger Jenny Hakeberg att bolaget har landat i dragningen norr om Skellefteälven. Alltså den sträckning som inte kommer att påverka markägare och boende i Lönås med omnejd.
Hon säger att det är en sammanvägd bedömning som ligger bakom förslaget. Där har man även tagit in kritiken från de berörda.
– I samrådet kom det fram väldigt mycket synpunkter, det var många markägare som motsatte sig den här ledningen. Det är ju det samrådet är till för, vi vill ha in synpunkter så att vi kan välja det alternativ som förhoppningsvis är bäst.
Hur vanligt är det då att sådana här konflikter uppstår? Enligt Jenny Hakeberg brukar det variera.
Väcker känslor
Visst väcker det känslor när en kraftledning ska gå över någons mark. Det kan även vara en ekonomisk fråga, om ledningen till exempel påverkar fastighetsvärdet.
– Ändå tror jag att många intressenter kan se att det finns stora behov att göra de åtgärder som vi gör. I många fall finns det en stor förståelse för att vi behöver säkra elleveranserna.
Sommaren är en intensiv tid för Lars och Annah i Lönås.
Och visst förstår Lars, Annah, Sive och de andra att det kommer att behövas mer ström framöver och att leveranserna måste säkras.
Men då måste också de som lever i områdena där elen och andra stora värden som malmen och skogen tas ut få mer tillbaka.
– Vi ska inte behöva känna att vi får allmosor söderifrån, för vi producerar ju jättemycket som åker söderut. Så det måste till politiska beslut som gynnar att man bor så här, säger Lars.