Fredrik Lind var med och startade slakteriet och hoppas nu att det får en fortsättning.
För att inte själv gå i konkurs tvingades han ta ett banklån på 900 000 kronor – vilket motsvarar en tiondel av en årsomsättning.
Två bönder riskerar miljonsmäll efter slakterikonkurs– Jag måste fortsätta betala räkningarna. Det inser även banken, säger han.
Dessutom har bönderna i år drabbats av ökade kostnader på grund av sommarens torka. Vilket inte gör situationen lättare.
Intresset stort för lokalt köttHögre pris
Men Fredrik Lind hade också tur eftersom han redan före konkursen var på väg att teckna avtal med Nyhléns Hugonsons då slakteriet i Burträsk inte kunde ta emot den mängd grisar som levererades.
I dag har han därför ett nytt kontrakt och kan skicka sina grisar till Norrbotten. Vilket också innebär att han fick en höjning av slaktpriset.
Tisdagen före Lucia slaktade han sina sista grisar på slakteriet tre kilometer från gården.
Grisar växer snabbt. På ett halvår når de slaktvikten.
Blir för stora
Fredrik Lind var själv delägare i slakteriet och jobbade för att få igång det. Grisbönderna har försökt att hjälpa till med att hålla det flytande.
– Vi ville inte drabbas av en konkurs och föreslog att grispriset skulle sänkas med 40 öre för något år sedan. Motkravet var att vi fick betalningen i tid, säger han, men menar att förslaget inte fick gehör av huvudägarna Bastuträsk Charkuteri.
”Det pågår förhandlingar med slakterierna”Ni har också varit generösa med att inte driva in skulderna från slakteriet.
Varför har ni väntat så länge?
– Grisar växer snabbt och det går inte att vänta med att skicka dem på slakt. Det handlar om några veckor innan de är för stora. Vi hade inget alternativ annat än att skicka dem, säger han.
Ibland kan man också behöva ta förluster på ett ställe för att få vinst på ett annat.
Han konstaterar att slakteriet gick ”sådär” men tycker att man hade behövt ge det mer tid att komma på fötter. Bland annat var det tuffa amorteringar på bygget av slakteriet som han menar skulle lätta om några år.
– Kanske satte Bastuträsk Charkuteri för låga priser till slakteriet. De har alltid styrt priset till slakteriet även innan de var delägare. Kanske säljer de också sina produkter för billigt, säger han.
– Ibland kan man också behöva ta förluster på ett ställe för att få vinst på ett annat. Om man nu vill marknadsföra charkuterier som lokalproducerade, säger han.
Diskuterade offentlig mat och brist på slaktareBlev blåsta
Han påpekar att Bastuträsk Charkuteri har lagt fokus på just det lokalproducerade och han ställer sig frågande till var de nu ska få tag i råvara till sina produkter.
– Två veckor efter konkursen söker de lokalproducerat kött men tre av sex gårdar i Västerbotten är blåsta på nästan tre miljoner kronor, säger han.
Han hoppas trots allt att slakteriet ska fortsätta även om han själv levererar till ett annat slakteri. Andra grisbönder har drabbats hårdare då Nyhléns Hugonsons inte kan ta fler grisar. De har istället tvingats skicka sina grisar söderut, vilket innebär längre transporter av djuren och dyrare frakt.
I verksamheten finns 220 suggor i produktion.
Måste göra upp
Fredrik Lind är trots bitterheten över de förlorade pengarna inte främmande för att Bastuträsk Charkuteri skulle kunna köpa slakteriet i Burträsk när väl skulden är borta.
– Men då måste man samtidigt göra upp med bönderna som tappat på detta. Vi bönder förlorade betydligt mer än Bastuträsk Charkuteri och de har dubbelt så hög omsättning, säger han.
Han tror också på en framtid för lokalt producerat kött.
– Om man vill äta med gott samvete så är lokalt kött bäst ur klimatsynpunkt, säger han.