Norrans förstasida 23 april 1983. Första produktionschefen hette Martin Johansson och bilden togs av Lars Andersson.
Skellefteå kommun hade redan på 70-talet börjat köpa in kyld mat som serverades på vissa skolor. 1976 fick 2 000 elever sådan mat, och den tillverkades inte på orten.
I februari 1979 beslöt ett oenigt kommunfullmäktige att det ska byggas ett eget centralkök. Sedan blev det en livlig diskussion innan samma fullmäktige den 28 februari 1980 beslutade att platsen blir Jörn. I det läget hade redan ett 20-tal skolor mottagningskök och 6 000 portioner köptes från Norrbotten.
Stordrift
Stordriften handlade om att slopa matlagningen för att göra den effektivare. De gamla skolköken blev mottagningskök med färre anställda och enklare maskinpark. Många av dem ansågs omoderna, och behövde i vilket fall som helst byggas om.
Tanken att skapa jobb i glesbygd ledde till bygge i Jörn. Transporterna ansågs inte bli några större problem eftersom maten kördes kall.
Köket började byggas hösten 1982 och provdriften började i april 1983. Ordinarie leveranser började vid skolstarten samma år.
Klipp från Norran 26 augusti 1983. Bilden på tidningens förstasida hade tagits av Ulf Johansson.
Antalet anslutna skolor ökade successivt, och även några äldreboenden tillkom. År 1989 gjorde 26 anställda dagligen 9 000 luncher åt skolbarn samt 2 000 måltider åt pensionärer, enligt en artikel i Norran.
Kritik som relativt tidigt kom upp var att köket var tungjobbat. ”Det är ritat av en karl” sade en av kokerskorna i en intervju. Med tiden ordnades därför lyftanordningar av olika slag.
Maten ansågs dålig
Det har varit mycket kritik om matens kvalitet. 1989 framförde Balderskolan kritik i en enkät. 1995 strejkade elever i Skelleftehamn. Måltidschefen försvarade Jörnsmaten och sade att den fått en gammal stämpel som är svår att jobba bort. Hon påpekar att halvfabrikaten faktiskt kryddas och görs i ordning lokalt.
Köket försöker svara upp mot förväntningarna genom att förnya sig och byta ut rätter. Hamburgaren gör exempelvis entré 1990.
Bråk om äldeomsorgen
Det var också turbulens om äldreomsorgens mat. 1993 gjordes en utredning som föreslog att skolans och äldreomsorgens matlagning skulle slås ihop. Endast fem kök skulle bli kvar på äldreboendena och övriga 15 skulle få mat från Jörnköket. 60-70 personer skulle bli övertaliga. Det var stora protester från köken och socialchefen tyckte utredningen var ”på gränsen till oförskämd”.
Protesterna hjälpte och sammanslagningen gjordes inte - den gången. Däremot gjordes en del samordningar bland äldreomsorgens kök.
I en artikel 1996 berättar Norran att Jörnköket har 30 anställda och det görs 10 700 portioner per dag.
Bråk om förskolorna
Nästa stora ramaskri kom 2002. Då fanns förslaget att förskolorna skulle inordnas. De skulle få mat från Jörnköket eller lasarettsköket, vilket skulle spara 19 miljoner per år.
Personal protesterade och en barnskötare sade ”köket är dagisets hjärta”. Även föräldrar gick i taket, och namninsamlingar gav 2 440 namn.
Även denna gång hjälpte protesterna och centraliseringen slopades. Istället byggdes fleravdelningsförskolor om till att bara ha ett kök per skola.
Jörnköket tuffade på i oförändrad takt. År 2009 gjordes 10 500 portioner per dag och köket var ett av de största produktionsköken i Sverige.
Nedläggningsprat från 2009
Det första talet om nedläggning hittar vi i en artikel från 2009. Det hade gjorts en utredning och ett av tre alternativ var att köket läggs ner och att matlagningen decentraliseras.
Politikerna beslutade dock att Jörnköket ska vara kvar.
Tio år senare är ändå denna förändring gjord. Den har drivits fram successivt genom att nya tillagningskök har byggts varje gång en skola fått omfattande renovering.
Pendeln har alltså svängt: Från centraliserat och stordrift till lokalt och småskaligt.
Källor: Artiklar i Norran. Invigningsskrift från skolstyrelsen 1983.
Jörnköket läggs ner med flaggan i topp - gjorde elevernas favoritPersonalen om sista dagarna: ”Det känns jättetråkigt, ledsamt att det läggs ner”