"Minnestalet är en viktig del, där vi lyfter fram vem personen var och vad den tyckte om. Musikvalet kan också skapa en personlig stämning", säger Sara Nordberg apropå hur man kan göra begravningen mer personlig.
1. Vad kostar en begravning?
– Kostnaden varierar beroende på de val som görs, det kan vara variation av kista, minnesstund och så vidare. Om dödsboet har begränsade ekonomiska resurser är det bra att meddela begravningsbyrån vid det första mötet. Då kan vi hjälpa till att anpassa kostnaderna utifrån möjligheterna.
2. Om man inte har några pengar alls, vad händer då?
– Alla har rätt till en värdig begravning. Om det saknas ekonomiska medel kan man vända sig till kommunen, som då gör en bedömning om ekonomiskt bistånd kan beviljas.
3. Måste man ha en kista vid kremering?
– Ja, en kista behövs för transporten till krematoriet och för att hanteringen av den avlidne ska ske på ett värdigt sätt. Dessutom krävs den för själva förbränningsprocessen.
4. Vad är det första jag ska göra efter ett dödsfall?
– Om dödsfallet inträffar på sjukhus sker transporten till bårhuset av personalen på lasarettet. Om personen har gått bort i hemmet eller på ett vårdboende behöver du kontakta en begravningsbyrå för transport till bårhuset. Därefter kan du boka ett möte för att planera begravningen.
5. Behöver jag själv kontakta Skatteverket och andra myndigheter för att meddela dödsfallet?
– Nej, det sker automatiskt via läkaren som utfärdar dödsattesten.
6. Hur lång tid efter dödsfallet brukar begravningen äga rum?
– Enligt lag ska gravsättning eller kremering ske inom en månad efter dödsfallet. Vanligtvis hålls begravningar inom cirka tre veckor.
7. Får jag skapa kistan eller urnan själv?
– Ja, det är möjligt, men det finns regler för vilka material som får användas, särskilt vid kremering, där miljökrav måste följas. Vi rekommenderar att man rådgör med berörd begravningsbyrå eller krematorium innan man påbörjar tillverkningen.
8. Vad innebär en borgerlig begravning?
– En borgerlig begravning är ett alternativ för den som inte är medlem i Svenska kyrkan eller som önskar en ceremoni utan religiösa inslag. Upplägget är helt fritt och kan anpassas efter den avlidnes eller familjens önskemål, exempelvis vad gäller plats, musik och tal. Ceremonin kan ledas av en anhörig eller en borgerlig officiant.
Sara tillägger:
– Många som väljer en borgerlig begravning upplever att den blir väldigt personlig. Det handlar inte bara om avsked, utan även om att hylla och minnas personen. Ibland får gästerna till och med skratta – och det kan vara ett vackert sätt att hedra någon man älskat.
I 120 år har Skellefteå Begravningsbyrå hjälpt Skellefteåborna att anordna minnesvärda begravningar.
Ingela Hedlund är kontorschef på Skellefteå Begravningsbyrå.
9. Kan jag ha en borgerlig begravning i en kyrka?
– Nej, en borgerlig ceremoni får inte hållas i kyrkorummet, men Svenska kyrkan är enligt begravningslagen skyldig att erbjuda andra lokaler då det ingår i begravningsavgiften som är en del av skatten. I Skellefteå finns exempelvis gravkapell och samlingssalar som kan användas för borgerliga begravningar.
10. Hur kan man göra begravningen mer personlig?
– Minnestalet är en viktig del, där vi lyfter fram vem personen var och vad den tyckte om. Musikvalet kan också skapa en personlig stämning – kanske spelas en låt som den avlidne älskade. Begravningen kan också hållas på en plats som betydde mycket, exempelvis en sommarstuga.
11. Får jag förvara en avlidens aska hemma?
– Nej, i Sverige är det inte tillåtet att förvara aska i hemmet.
12. Får man sprida askan i naturen?
– Ja, men det krävs tillstånd från Länsstyrelsen. Vanliga platser där tillstånd ofta ges är till exempel havet eller fjällen.
Abbas Strömberg är det senaste tillskottet på Skellefteå Begravningsbyrå.