Lisa Lindberg och Petter Juto har varit tillsammans sedan 2010. Hon är uppvuxen utanför Burträsk och han i Luleå.
De bor med sina två barn, Ebbe, 4,5 år och Frej, 2,5 år, i ett hus på Sörböle. De har alltid varit lite intresserade av miljön och klimatfrågan, men under 2019 har engagemanget vuxit sig större och större.
– För mig blev det en aha-upplevelse när det var -28 grader och bilen inte startade och jag fick cykla med barnen till förskolan. Jag upptäckte att det inte var så jobbigt och att det här borde man fixa, för det kräver inte så mycket, säger Petter.
För Lisas del kom aha-upplevelsen gradvis när hon började ta del av fler debatter kring klimatet.
– Jag hörde ett tal av Greta Thunberg i januari och det blev verkligen en tankeställare. Bara för att man känner för något så behöver man inte göra det. Vi hade funderat på att åka till Sydostasien i ett halvår nu i höst, så först blev vi lite nedslagna och tänkte att vi inte skulle kunna fortsätta resa, men då började vi tänka om. Nu ska vi iväg på en månads tågresa i Europa och det känns bara bra att vi får prova något annat, säger hon.
Lisa Lindberg står i det växthus som familjen har byggt. De har kunnat skörda mycket grönsaker.
Från januari och framåt har de försökt att inte ta bilen om de bara ska någonstans inom stan och istället använt en cykel med vagn.
– Klarar man att vara ute i blötsnö som har öst ner, då klarar man av allt, säger Lisa.
Petter berättar att det blir som en tävling, att se hur många gånger man klarar sig utan bilen.
De har också förenklat vardagen och insett att det ofta räcker för barnen att göra en utflykt i skogen.
– Många upplevelser man gör med barnen gör man nog mycket för sin egen del, när det egentligen räcker för dem att hoppa från stenar eller nåt liknande, säger Petter och fortsätter:
– Vi har insett hur bra naturen är och hur mycket gratis som finns där, och det är ju skitkorkat att man inte har tänkt på det tidigare.
Vid elljusspåret på Sörböle har de hittills plockat 10,8 kilo blåbär och fryst in, vilket kommer att räcka under hela året.
Förutom att familjen får en del älgkött av Lisas pappa så äter de nu mestadels vegetariskt.
– Vi har egentligen inte plockat bort något helt och hållet, men vi har minskat på kött och mjölkprodukter. Vi sparar pengar och så blir det växtbaserade inte dåligt lika fort. Både bra för ekonomin och för miljön.
Petter tillägger:
– Det blir att vi uppskattar köttet mer när vi väl äter det.
De rekommenderar boken ”Portionen under tian” med billiga vegetariska och veganska recept. Den har hjälpt familjen att planera sin matlagning och frigjort en hel del tid till annat.
– Först kände jag mig sniken att jag lagade billig mat när jag bjöd folk på middag, men nu tycker jag bara att det är roligt. Jag lagar oftast från boken, för att visa att det är gott, och det är många som har velat ha recepten.
En del av familjens odling, som bland annat består av ärtskidor och grönkål.
I år har de också odlat mycket grönsaker på tomten och i det nybyggda växthuset. Tomater, gurka, grönkål, ärtskidor, spenat och zucchini är något av det som de har skördat. De har också stora hallon- och vinbärsbuskar.
– I och med den här matomställningen så har vi minskat matkontot jättemycket, berättar Lisa.
Förutom att de äter av grönsakerna är de noga med att ta tillvara på annat som växer i trädgården, så som bladen på svartvinbär- och hallonbuskarna.
– Vi investerade i en mattork och torkar bladen och gör te på dem, för jag tycker det är mysigt att dricka te på kvällarna, säger Lisa.
De tar också tillvara på bananskal, nässlor och kaffesump och använder det som näring i vattnet till grönsaksodlingen. En del av vattnet tas i sin tur från en tunna som samlar upp regnvatten från taket.
Även ogräs tas vara på. De har bland annat testat att göra saft av maskrosor och rallarrosor.
– Den på maskrosor blir jättefin och gul och smakar som honung, och det är roligt att barnen också blir involverade. Att de ser att det inte bara är dåligt med ogräs, säger Lisa.
Hud- och hårvård
Hon torkar också rosenblad och ringblomma, och syftet är att använda det i egen hudvård framöver. Hon gör redan egen deodorant på bikarbonat, kokosolja och majsstärkelse (se recept nedan). Syftet är att använda produkter med så naturliga ingredienser som möjligt, och att slippa plastförpackningar.
Lisa torkar hallon- och svartvinbärsblad och använder till te. Det orange är ringblomma och ska användas i hudvårdsprodukter.
– Jag tycker att den har fungerat jättebra och jag har kompisar som har frågat efter receptet. När jag testar vanlig deo så tar den inte bort svettlukten eller så accelererar den lukten, berättar Petter.
Familjen har också börjat använda fast tvål istället för vanligt schampo och balsam i plastförpackningar.
– Vi köper tvålar av märket Malin i Ratan. Först tyckte jag att det var svårt att kamma ut håret efteråt, men sedan började jag använda äppelcidervinäger som balsam och sedan dess har det gått bra, berättar Lisa.
För att komma undan starka kemikalier och parfym som ofta finns i städprodukter använder de ättika, bikarbonat och citron mycket när de städar.
– Och när jag tvättar så använder jag ättika istället för sköljmedel, säger Lisa.
De brinner också för att återbruka gamla saker istället för att köpa nytt. Särskilt Lisa, som tidigare gått en utbildning i möbelrenovering.
Familjens köksbord är återbrukat av ett gammalt golv som de fick.
– Köksbordet är gjort av gamla brädor till ett golv. De var halvstockar, och så har min pappa hjälpt oss att såga till dem, berättar hon.
I trädgården har parets gamla sänggavel blivit till en glasskiosk till barnen och det nybyggda växthuset är gjort av gamla fönster som Lisas pappa hade. Stenplattorna i trädgården hittades på en köp- och säljsida på Facebook.
Barnens glasskiosk är gjord av Lisa och Petters gamla sänggavel.
– Om vi köper något till hemmet så kommer det mest från second hand och barnen får också mest kläder och leksaker därifrån, säger Lisa.
På golvet på övervåningen i huset fanns från början gamla plastmattor.
– Men vi slet bort dem för att slippa ftalaterna i plasten, och sedan målade vi bara undergolvet som är i trä. Vi vill använda det som går att använda, säger Lisa.
Lisa och Petter gillar att återanvända det som finns. De slet loss de gamla plastmattorna på övervåningen och målade det trägolv som fanns under. Här en bild på ett av barnens rum.
Hon säger att de inte var några överdrivet stora shoppare tidigare, men att de tänker mer på konsumtion idag.
– Vi tänker igenom köpen och ”är det här något man verkligen behöver?”.
– Oftast är svaret nej, tillägger Petter.
– De flesta har varit positiva, men det beror nog lite på hur insatt man är. Vissa tänker nog att "vad spelar det för roll?”, säger Lisa.
Petter tillägger:
– Vi vrider bara på små saker här och där, men nu när vi summerar så blir det så mycket. Jag är förvånad hur lätt det har gått, och så blir jag lite förbannad. Om det var så här lätt, varför gjorde vi det inte tidigare?
Spenaten är sakta men säkert på väg upp.
Han säger att han ibland fått höra att ”det är jättebra allt ni håller på med, men vi orkar inte”.
– Då känner man, men om ni bara provar lite.. Men vi vill samtidigt inte komma med pekpinnar, säger han.
Det var också därför som Lisa skapade ett nytt Instagramkonto, @skapatid, och inte har skrivit jättemycket om familjens förändringar på sitt vanliga konto.
– Jag ville på något sätt prata om det vi gör, men jag ville inte ge andra dåligt samvete, så jag skapade ett nytt så kan de kompisar som vill och är intresserade följa mig där.
Petter tillägger:
– Jag tycker att ämnet diskuteras oftare nu när vi träffar bekanta.
Torkade rosenblad ska Lisa använda i egen hudvård framöver.
– Att se det som en utmaning, att inte ta bilen om det är nära, och se om man klarar av dåligt väder, då känns det lättare nästa gång, säger Lisa.
– Att hålla koll på hur mycket man sparar på maten genom att äta mer vegetariskt och att det inte betyder att man behöver gå ned i kvalitet, säger Petter.
Lisa understryker att man inte behöver göra allt på en gång.
– När det kommer till flyg tänker vi till exempel att vi nog kommer att flyga någon till gång. Men just nu har vi inget behov och då kan vi avstå. Det behövs en förändring, och när vi väl flyger nästa gång så kanske de har hunnit utveckla ett bättre bränsle?
Foto: Privat