”Under sockret fanns en ny människa”

”Ska jag verkligen käka godis idag igen? Det gjorde jag ju igår och i förrgår och dagen före den. Ska jag inte göra som Helena Eriksson och gå en avsockringskurs istället."

7 mars 2020 09:00

Hon har redan gjort det en gång och nu är hon inne på sin andra.

Alla som känner henne är inte ett dugg förvånade över det här med de två avsockringskurserna. För de vet ju så väl vad hon har ägnat sig åt de senaste elva åren. Allt bokläsande, matexperimenterande, föredragslyssnande och dagboksskrivande som Helena sysslat med de senaste åren har slutligen fört henne till denna punkt:

- Jag äter mat tre gånger om dagen. Livet ska levas mellan måltiderna och nu får jag glädjekickar istället.

"Jag äter mat tre gånger om dagen. Livet ska levas mellan måltiderna och nu får jag glädjekickar istället."

Mat - det är grönsaker, bär, nötter, fågel, fisk, skaldjur och nyttiga fetter som olivolja, kokosolja, avokado och vanligt smör.

- Jag har en beroendehjärna, förklarar Helena vars ätexperiment tog sin början när magen inte mådde bra. Det var då hon började testa LCHF-dieten med mycket fett och protein. Magen blev bättre och trivselkilona försvann. Så fick hon ett besvärligt eksem i ansiktet. Eksemet botades med hjälp av antibiotika som i sin tur gjorde att magen blev helt knäckt. Det var då Helena började testa det som kallas antiinflammatorisk kost med noll gluten och mycket grönsaker. Och så blev magen bra igen, men Helena nöjde sig inte med det. Hon började fundera på kolhydrater och socker. Var det verkligen bra att hon käkade så mycket mackor och bakade så många kakor som hon självklart åt upp?

- Jag är ju uppfödd med den goda maten, palten, bakstugebrödet och det vita finmalda vetemjölet.

Den som någon gång tagit sig tid till att försöka tyda innehållsförteckningen på en köpeslimpa eller en fryst färdigrätt inser snabbt att om det är någonting den genomsnittlige konsumenten får i sig under en vanlig dag så är det socker. Man behöver varken köpa smågodis eller mumsa i sig en bit drömtårta till eftermiddagsfikat för att få i sig denna vita substans. Socker får vi ändå, det finns överallt. Och det var det Helena kom på. Att hon blivit sockerberoende: Hon har så lätt för att fastna.

Men hon är också en person som har så lätt för att bestämma sig för att testa något nytt.

Efter att ha provat sig fram i flera år har hon kommit till följande resultat.

- Citron, vitlök och rödlök måste jag alltid ha hemma.

I kylskåpet måste det alltid finnas en stor burk med grönsaksbas, en veckosallad, som innehåller fem olika sorters grönsaker plus lite citronsaft. Denna sallad kan kombineras på alla möjliga sätt och följer gärna med i lunchlådan till jobbet. Såvida hon inte föredrar sin smarriga smör-limezest-kokos-saffransröra som hon blir så härligt mätt av att hon verkligen inte orkar äta upp en hel burk, trots att den inte är särskilt stor.

Vanlig potatis äter hon inte, det får bli örten sötpotatis istället. Tacochipsen byts ut mot romansallad och när det ska mysas framför teven då blir det inte popcorn utan grönkål som rostats riktigt krispig i ugnen.

Men sött och gott då? Det finns ju alternativ till det vita sockret. Med hjälp av till exempel honung och dadlar går det att åstadkomma riktigt trevliga bakverk.

"Men jag äter innan jag går iväg och på kalaset tar jag för mig av det som är minst sött."

Det där vet Helena allting om, men försöker ändå undvika även alternativen. Det skulle bli för mycket sött och kanske skulle hon ramla ner i sockerfällan igen.

Nej, riktig mat så att magen blir mätt och kroppen lätt (dessutom sover hon så mycket bättre nuförtiden) det är det bästa botemedlet mot hjärnans tjat om nya sockerkickar.

Förr var hon hungrig, svullen och sugen mest hela tiden.

Avsockringskursen har gett henne nya perspektiv och nya insikter, nyttiga tips och enkla råd som de andra deltagarna generöst delar med sig av. Så numera, när hon själv ska baka något sött att bjuda på, då är det inte socker utan lakritspulver i smeten. Och om familjen smaskat i sig godis under helgen och det blivit något över, då slängs det i sophinken.

Jodå, visst faller hon ibland - för en liten tårtbit till exempel. Och surströmmingsklämma utan hembakt tunnbröd och traditionella tillbehör, det är ingen surströmmingsklämma. Lita på Helena. Hon har testat både kikärtor och sötpotatis till suringen och det var ingen kulinarisk höjdare.

Medan Helena Eriksson för dagbok över sitt ätande och sin hälsa varje dag (hon älskar att skriva) så har hon också kommit på hur det egna ätandet, som somliga kanske betraktar som lite udda, lätt kan kombineras med andras matvanor.

Mat är en viktig del av det sociala livet och när det bjuds på kalas så går hon självklart dit.

- Men jag äter mig mätt innan jag går iväg och på kalaset tar jag för mig av det som är minst sött.

Om hon brukar få konstiga kommentarer om det?

Nää, aldrig numera.

Helena Eriksson

Ålder: 46.

Bor: I Drängsmark.

Jobbar: På Trelleborg Ersmark AB.

Familj: Visst finns det en sådan. Övriga familjemedlemmar äter visserligen av Helenas grönsaksbas, men vill helst ha "vanlig" mat också, men den får de fixa till själva.

Helenas dagbok: "Planera för din hälsa: ett verktyg för att ta hand om kropp och själ" av Sanna Sporrong.

Helenas lästips: "Sockerbomben 3.0: bli fri från ditt sockerberoende" av Bitten Jonsson och Pia Norström.

"Kaos i kvinnohjärnan: Balansera dina hormoner och signalsubstanser på ett naturligt sätt" av Mia Lundin.

"ALP kokboken: lösningen för dig med den envisa kroppen", av Anna Hallén Buitenhuis.

"Lymfan, levern och livet", av Anna Hallén Buitenhuis och Lise Benberg.

Skellefteå

Innan man har slutat med socker så går det inte att veta hur livet eller hälsan kommer påverkas. Vad händer med mig om jag blir en fullkomligt osötad person?

- Det går inte att veta innan man har provat. Man behöver vara helt sockerfri en tid, minst en vecka, men helst en månad eller längre. Först då går det att förstå vilken påverkan sockret har på den egna kroppen.

Emma Cedergren, kostnavigator och dietist till yrket och med 17 år i sjukvården bakom sig, är den som dragit igång avsockringskurser i Skellefteå.

- Avsockring ingår i den antiinflammatoriska kosten. Jag har brutit ut sockret och startat kurser om just det. En kurs består av fem träffar, workshops.

Enligt Emma, som arbetade i Stockholm innan hon återvände till Skellefteå för ett par år sedan, har just socker en stark inverkan på mångas hälsa. Däremot har inte alla problem med att de överäter socker eller blir beroende av socker.

- Man kan dela in dem som äter socker i tre kategorier. En tredjedel är de som inte har några problem alls. Nästa tredjedel är de som äter för mycket socker när de känner sig stressade. Den sista tredjedelen är de som har utvecklat ett sockerberoende. En sådan person kan inte göra som andra och bara nöja sig med en bulle. Sockerberoende kan jämföras med alkoholism. En alkoholist kan inte bara ta ett glas vin om det står en hel flaska på bordet.

Det var under sina år i sjukvården som hon började fundera på sockret och dess inverkan på människors hälsa. Erfarenheterna från patienterna hon mötte ledde så småningom fram till en fast övertygelse: Socker är ett gift och som sådant skapar det mer eller mindre stora bekymmer hos många.

Det stora problemet är att det finns precis överallt. Förr var socker dyrt, lyxigt och festligt. Idag är det billigt och vanlig vardag.

- I sjukvården rekommenderas patienter att dra ner på sockerkonsumtionen och försöka äta lagom. Men för en sockerberoende eller för någon som använder socker för att hantera sin stress så fungerar det inte att göra så. För dem finns inget lagom.

De som deltar i Emmas kurser har alla olika förhållanden till just sockret. Där finns de som inte har några problem alls - som äter sunt, motionerar och lever ett hälsosamt liv men som är nyfikna och vill ta reda på mer om sockrets effekter. Där finns de stressade och utbrända som stoppar i sig en massa sött för att dämpa oron. Det finns också personer med värk och andra fysiska besvär som vill undersöka vilken inverkan ett minskat sockerintag har på just deras mående. Och så finns det de som har ett fullt utvecklat beroende och som vill ha hjälp för att komma ur det.

- Jag har tagit fram en egen modell. Livsfabrikens avsockringstrappa består av åtta steg. Alla som kommer till kursen befinner sig på olika nivåer i trappan. Första steget på trappan är att bli mer medveten om sitt sockerintag, fortsätter Emma. Därefter innebär varje steg neråt på trappan att sockerintaget minskar.

Som socker räknas, förutom sötsaker, mjölk, läsk, juice och alkohol, men även mjöl, särskilt vetemjöl men även stärkelserika produkter.

- Var och en får själv bestämma hur många steg man vill kliva ner, lite beroende på vilken kosttyp man väljer av de antiinflammatoriska kosterna medelhavskost, stenålderskost eller katogen kost, känd som LCHF. Samt beroende på i vilken grad man vill stötta kroppen att läka inflammationer och hur stort problemet med socker är. Har man väl minskat på själva sötsakerna så blir nästa steg att minska på mjölet och de snabba kolhydraterna.

Avsockring har olika effekt på olika människor, förklarar Emma. Det vanligaste är att man blir piggare, gladare, får ett jämnare humör och att sömnen förbättras. Emma minns särskilt en tonårstjej som nästan fick en helt ny personlighet. När sockret försvann så försvann också det dåliga humöret och hon blev en glad tjej igen.

- Under sockret fanns en helt ny människa.

Emma Cedergren

Är: Kostnavigator och dietist.

Driver: Det egna företaget Livsfabriken.

Arrangerar: Kurser och föreläsningar om mat, livsstil och hälsa.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!

Ämnen du kan följa