Natuschka Lee: Först måste vi veta mera

Vi vet så mycket, men vi kan så lite.

11 juli 2019 09:00

För några år sedan - kanske sju - började Göran intressera sig för insekter. Numera är det många som gör det. Vart man än riktar sina öron i dessa dagar så pratas det om pollinering, bibrist och insektshotell.

"Jag tycker att det har blivit fler bin och humlor på senare år och i år är det mycket mer fjärilar här. Men jag vet ju inte säkert om det faktiskt är så."

Göran började alltså prata om detta för flera år sedan. Sedan gjorde han någonting också. Han högg ner en björk på sommarstugetomten i Falmarksforsen. Sedan borrade han en massa hål i stubben och hoppades att det skulle hjälpa. För det är ju så det står i larmrapporterna: Antalet insekter minskar och vi måste hjälpa dem, till exempel genom att anlägga hotell.

Insektshotell (eller bihotell) anses vara ett sätt att få vildbin, humlor och andra arter att trivas och vilja bo kvar i våra trädgårdar. Utan pollinerande insekter blir ingen människa mätt. Utan insekter som flyttar pollen från blomma till blomma och befruktar dem så blir det varken äpplen, hallon, vetekorn eller någonting annat som det blir mat av.

- Ifjol plockade vi 20 liter hallon bara här i trädgården, berättar en belåten Göran som borrat hål i ytterligare en björkstubbe, köpt ett bihotell, modell större, och dessutom tillverkat ett eget hotell av en bunt bamburör.

- Jag tycker att det har blivit fler bin och humlor på senare år och i år är det mycket mer fjärilar här. Men jag vet ju inte säkert om det faktiskt är så. Och inte vet jag om hotellen har någon betydelse heller. Jag har aldrig sett någon insekt flyga ut och in i dem.

Det enda som kanske kan ses som ett litet tecken på att någon faktiskt har flyttat in i björkstubben, det är att det har samlats lite skräp utanför några av hålen.

- Om det har blivit fler insekter så kan det ju bero på mångfalden också, funderar Göran. Att vi har så många olika växter och att det är det som lockar hit insekterna.

- Jag sköter det som går att äta och min fru Christin sköter det som är vackert och där har du en humla, säger Göran och pekar på en blomma.

Apropå humlor:

På försommaren, när den stora silverpilen blommade, då verkade det som om någon satt igång en hötork alldeles för tidigt. Göran kunde inte begripa varifrån ljudet kom, men så gick han ner till älvkanten, ställde sig under silverpilen och tittade upp. Och där uppe i trädkronan, där var de - humlor i hundratal.

"Jag sköter det som går att äta och min fru Christin sköter det som är vackert och där har du en humla."

Göran är noga med att påpeka hur det faktiskt är; att han inte vet om insektshotellen har någon effekt alls. Men trots det tänker han ändå fortsätta att skapa fler, för han kan ju inte veta. Det kan ju faktiskt vara bra. Kanske.

Dessutom är han en erfarenhetsbaserad praktiker som gärna vill testa olika saker. Till exempel fladdermusholkar.

Det är ju så att samtidigt som vi går omkring och oroar oss över bidöd och insektsutrotning så finns det andra små djur som fortsätter att vara alldeles för många. Åtminstone i vårt eget tycke.

Myggor.

Göran har satt upp tre fladdermusholkar i skogen.

- Fladdermössen fångar mer mygg än vad flugsnapparna gör.

Om antalet mygg har minskat på senare år?

Joo, det tycker han nog. Fast det klart, vet riktigt säkert, det gör han ju inte.

Att veta vad larmrapporter om vad som händer i Tyskland, Holland, Italien och Australien säger om insektsläget i just de länderna, det hjälper oss inte ett dugg. Här i norra Sverige är det en helt annan natur, annat klimat, andra växter och andra insekter.

- Vi måste ta reda på mer om hur det faktiskt är här, inte reagera på hur det är på andra ställen och agera i panik, säger Natuschka Lee.

- Samtidigt som det försvinner insekter så upptäcks det nya arter, även här i Norrland. Faktum är att vi har en biologisk skatt som är outforskad. Det vi vet om våra insekter handlar mest om hur det är i södra Sverige.

Riktig kunskap om våra egna insekter, det är vad de flesta av oss saknar, men en ändring är förhoppningsvis på gång.

- Vi håller på att skapa en databas och det finns planer på att ge ut en bok också. Det gäller bara att få fram tillräckligt med pengar, studenter och experter som kan arbeta med det här.

Natuschka är inte bara forskare, hon är trädgårdsägare också och som så många andra har hon köpt ett par bihotell.

- De gick sönder efter ett par år så nu har jag byggt egna hotell istället.

Att gå till en butik och köpa ett trevligt litet hus att sätta upp på gräsmattan kan ju kännas mysigt och bra. Men först är det ett antal frågor som den blivande hotellägare måste finna svaren på, enligt Natuschka:

Är hotellet anpassat för just de insekter som finns i just min trädgård?

Vilka växter finns det där och vilka insekter är intresserade av just dem?

Var ska hotellet stå någonstans? Ska det vara söderläge?

Och till sist - vill verkligen de humlor som surrar omkring i häggen bo i ett hotell? Kanske vill de hellre bo bland stenar eller ha ett mysigt bo nere i jorden.

Det finns 300 sorters bin och 40 sorters humlor i Sverige och varje typ av bi eller humla måste leva och bo på sitt alldeles egna, specifika sätt. Det finns till exempel en fjäril som måste ha tre olika växter för att överleva och så finns den okända blåklockshumlan. Den vars hanar använder blåklockans blomma att sova i. Och så har vi alla de andra insekterna, de som inte pollinerar. De är minst lika viktiga, till exempel som mat åt fåglar och fiskar.

- Har de inget att äta, ja då faller ju hela systemet.

Och låter vi maskrosorna blomma, då gör vi insekterna en tjänst, ty dessa solar i gräset innehåller mycket pollen.

- Det jag kan säga om bihotell är att de är bättre än ingenting, men de är inte den slutgiltiga lösningen.

Problemet med hotellen verkar vara att ingen, inte ens forskare som Natuschka Lee, vet om de verkligen fungerar som vi hoppas att de ska fungera. Men även detta ska det tas reda på.

- Vid Lunds universitet pågår forskning om vilka arter det faktiskt är som flyttar in i bihotellen. Är det arter vi vill ha i våra trädgårdar, eller är det arter vi inte vill ha där.

Ingen vet. Än. Men i väntan på att vi ska få svar på alla dessa frågor så finns det faktiskt saker vi kan göra:

Ta reda på vilka insekter vi har omkring oss. Ta reda på hur de lever och vilka växter de behöver för att kunna lägga ägg och hitta sin egen föda; blad, pollen, och nektar.

Ingen mat - inga insekter. Det är inte svårare än så.

Eller som Natuschka Lee uttrycker saken när hon vill vara riktigt drastisk:

- Att köpa ett bihotell är lite som att sätta upp ett tält i Antarktis och hoppas att pingvinerna ska flytta in, trots att det inte finns någon mat där.

Göran Eklund

Bor: I Skellefteå.

Sommarstugan: Finns i Falmarksforsen, vid Bureälvens strand. Har ägt stället de senaste 45 åren. Göran och hustrun Christin bor här fyra månader varje år, från påsken och framåt.

Sagt om den egna vitlöken: "Den har redan kommit ganska långt".

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Inger Ödebrink

Ämnen du kan följa