”Harley tycker om att vara här nästan lika mycket som jag”, säger Glenn Nyström. Foto: Roine Sandlén.
Tommy Holmkvists kängor slår mot den leriga vårmarken. Framför honom tornar Örvikensågen upp sig, i handen har han en kaffekopp med namnet ”Fladder” skrivet i vitt. På hans postlåda står det Tommy men här, på Seriösa MC, heter han inget annat än Fladder.
Han rättar till mössan så det långa, grå håret svajar till i blåsten.
– 1984. Då startade vi. Och jag har varit president sedan dess, säger han och sveper med kaffekoppen över den stora halvt grönskande gården. Sammanlagt har MC-klubben två massiva byggnader och 20 hektar, fyllt med motorcyklar, bilar och båtar.
Fladder passerar en husvagn på väg in i en av byggnaderna. Där spenderar han en del nätter, även fast han bara bor några kilometer från klubbhuset. Men enligt honom är det något som kännetecknar Seriösa. Man vill helt enkelt inte gå därifrån.
– Det är som ett andra hem. Jag är nog mer här än hemma, och många på klubben kör hit istället för hem när de slutar jobbet, säger han och öppnar en knarrig, gammal dörr.
Lukten av motorolja blandas med kaffeoset. I den stora industrilokalen står tiotals motorcyklar av olika modeller, påbörjade projekt och ombyggnationer skymtar i varje hörn. Där finns en bar och ett långbord med uppradade kaffekoppar. Alla ser ut som Fladders, blå med påmålade namn.
Ljudet av metall som slår mot metall letar sig ut från Glenn Nyströms bås. Han håller med varsam hand på att bygga om sin Harley Davidson och har varit medlem i klubben sedan 90-talet.
– Det bästa med att vara här är nog stämningen. Vi är ett härligt gäng, säger han. Varje gång dörren öppnas hörs skarpa skall från Glenns lilla, svartvita hund. Hunden har det självklaraste av namn, påpekar han.
– Han heter Harley. Vår egen skräckinjagande vakthund och maskot.
Vid fikabordet har fler medlemmar slagit sig ner. Kakor och kaffe varvas med byte av motorer och skratt. De kommer in på hur det var alldeles i början, innan Seriösa var Seriösa.
– Kommer ni ihåg det? När vi inte ens hade råd med elräkningen och fick anordna en fest för att samla ihop pengar, säger Fladder och skrattar.
Det utbyts historier om tiden de höll till i Stackgrönnan, och i gamla Scharins i Ursviken. Och så nämns det hur det kom sig att de döpte en MC-klubb till Seriösa.
– Det var där i början av 80-talet när vi tog våra hojar och körde omkring på olika motordagar. Då brukade det ibland komma fram människor och fråga om våra hojar var de snygga utställningsexemplaren. Då sa vi nej, och pekade på de som tillhörde oss. Och så fick vi alltid svaret ”Är ni seriösa?”. Då blev vi seriösa, säger Fladder.
Industrilokalen i Örviken är aldrig helt tom på människor. Oavsett om mörkret ligger tungt utanför eller om det är en solig vårvinterdag så sitter någon medlem runt fikabordet, eller har skiftnyckeln i sin motorcykel.
– Många i klubben jobbar skift, bland annat jag. Det gör att man försöker vara här innan eller efter jobbet, säger Glenn.
Men det är inte bara medlemmar som syns runt bordet. De berättar att ofta kommer folk i närheten in för att hälsa på och se vad de sysslar med.
– Vi vill väldigt gärna sudda bort fördomarna som finns hos många när de hör ordet MC-klubb. När vi precis flyttat hit bjöd vi därför in hela grannskapet på en fest, och vi hade väldigt trevligt. Vi ville helt enkelt visa vad vi höll på med, säger Fladder.
– Vi vill att folk ser det vi ser varje dag vi är här. Hur stämningen är rå, men hjärtlig och att vi är som en familj. Det här är som ett gubbdagis, ett trevligt sådant, fortsätter Bosse Jonsson, en annan av medlemmarna som precis slagit sig ner med de andra.
Fladder reser sig upp. Han går med långa kliv mot toaletten.
– Det här får man absolut inte missa om man kommer på ett besök hos oss. Kolla! Vi har en kristallkrona på toaletten. Hur många har det? Vi satte den där så att den inte skulle försvinna i allt skrot här ute. Visst är det snyggt?
Kopparna diskas ur, kakorna äts upp och de som befinner sig på klubben återgår till sina fordon.
Fladder ställer sig bredvid sin, en Harley Davidson som precis som muggen är tydligt märkt med hans namn. Han tittar sig omkring, och i takt med hunden Harleys skall säger han:
– Jag tror man kan sammanfatta oss och vår filosofi så här: Vi är inte så jävla seriösa.
Jag är nog mer här än hemma, och många på klubben kör hit istället för hem när de slutar jobbet.
”Min sambo Ingrid har skrivit våra namn på kopparna. Vi tänkte att det blir enklare att hålla reda på sin egen och att det blir mindre disk”, säger Glenn Nyström. Foto: Roine Sandlén.
”Man måste vilja skruv i en hoj för att vara med, inte bara ställa den här. Det får inte bli en förvaringsplats”, säger Bosse Jonsson. Foto: Roine Sandlén.
”Känslan av att åka MC går inte att beskriva. Du måste uppleva det”, säger Fladder. Foto: Roine Sandlén.
”Jag är nog allätare när det gäller fordon. Jag har lite av det mesta”, säger Bosse Jonsson. Foto: Roine Sandlén.
”Vi turas om med att se till så att allting finns här, som diskmedel, kaffe och kakor”, säger Fladder. Foto: Roine Sandlén.
”Det här huset är från 1906. Det är häftigt att vi får vara på en plats med så mycket historia”, säger Fladder. Foto: Roine Sandlén.
”Alla fordon som bullrar och låter är välkomna hit”, säger Glenn Nyström till Bosse Jonsson. Foto: Roine Sandlén.
Glenn Nyström och Fladder berättar minnen från den allra första tiden som Seriösa MC. Foto: Roine Sandlén.