Internationella Engelska skolan flyttar in i Brännanskolan.
Det fanns en tid när Socialdemokraterna i Skellefteå reflexmässigt sa nej till allt vad friskolor hette.
Beslut som gång på gång upphävdes av skolinspektionen. Till slut blev det hela lite pinsamt för majoriteten, och tragikomiskt för oppositionen.
Nuförtiden har samma socialdemokrater en mer pragmatisk inställning till friskolor. Från talarstolen i kommunfullmäktige heter det att ”vi tar ställning till varje enskild ansökan utifrån behov”. Det finns även en mer jordnära tolkning, och det är att det fria skolvalet är här för att stanna. Att slåss mot väderkvarnar lönar sig föga.
Omsvängningen kan symboliseras av Engelska skolan. Våren 2017 sa Skellefteå kommun nej till skolans planer på att etablera sig här. Då hävdade kommunen att de skulle kunna tvingas att lägga ner andra skolor om Engelska skolan kom till Skellefteå. Drygt ett år senare välkomnades samma skola med motiveringen att det är ett ”led i kompletteringen till kommunens utveckling.”
Det är bra att Socialdemokraterna kommit till den insikten. Det fria skolvalet ska ses som en möjlighet att välja skola och friskolorna som ett komplement till de kommunala.
27 år efter friskolereformen borde tiden också vara övermogen för den politiska diskussionen att byta spår. I stället för att diskutera friskolornas vara eller inte vara borde diskussionen handla om varför den svenska skolan underpresterar, och vad som kan göras för att förbättra studieresultaten.
Som Norran tidigare berättat ska Engelska skolan flytta in i Brännanskolan. Kontraktet blev klart i förra veckan. Internationella Engelska skolan ska hyra i 25 år. Skellefteå Industrihus renoverar lokalerna för uppemot 70 miljoner kronor. Hyran är en affärshemlighet, men ska ge en avkastning på mellan 5,5 och sju procent, vilket får betraktas om rimligt. (Norran 27/11 2018)
Det man kan invända mot den här uppgörelsen är att Engelska skolan använder kommunen som bank, på samma sätt som kommunen agerar bank i kulturhusbygget. Engelska skolan är inte direkt barskrapat. Man skulle ha råd att äga och renovera sina egna skollokaler.
Med det sagt: Välkommen till Skellefteå.
För generellt sett gör friskolorna skillnad. Inte mycket, men dock. Det konstaterar Riksrevisionen i en ny granskning. Så här skriver man bland annat: ”De utökade möjligheterna att välja gymnasieskola har haft små men positiva effekter på elevernas framtida inkomster och utbildningsnivå. Störst betydelse har förändringen haft för barn till föräldrar med låg utbildningsnivå.”
Alltså precis de elever som behöver goda resultat i skolan för att kunna påbörja en klassresa.
Samtidigt är det en väldigt komplex bild av det fria skolvalet som Riksrevisionen målar upp. Det stora problemet är att det är fler från resursstarka hem än från resurssvaga som gör ett aktivt skolval. På så sätt ökar det fria skolvalet segregationen. Samtidigt som elever från mindre bemedlade hem kan förändra sin situation genom att göra ett aktivt val av skola.
I stället för att diskutera det fria skolvalets existens borde man uppmuntra fler att göra aktiva val, kanske till och med gå så långt att göra valet av skola obligatoriskt.
Enligt OECD:s mätningar har det svenska studieresultatet försämrats över tid. Det är det, och inte friskolornas vara eller inte vara, som debatten borde koncentreras på. Då hade svenska skolelever hjälpts, inte stjälpts. Den diskussionen har Skellefteå kommun välkomnat i och med att man välkomnar Engelska skolan.