Förändras. Skolan möts av nya reformer efter den så kallade januariöverenskommelsen.
Skolan står inför ännu en reformvåg.
Den slutsatsen måste man dra efter att ha läst Januariöverenskommelsen, ”JÖK:en”, mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna. Skolområdet utgör ”bara” nio av de 73 punkterna i uppgörelsen, men är fullpackade av åtgärder och förslag.
De flesta bär som väntat Liberalernas signatur, och några av dem skulle innebära stora förändringar. Dit hör exempelvis förslagen om tioårig grundskola och ett statligt huvudmannaskap, som ska “beredas” respektive få ett “beslutsunderlag”.
Det är på ett sätt märkligt att de största reformförslagen inte ska föregås av offentliga utredningar.
Det är dock möjligt att det är poängen, eftersom utredningar är tänkta att leda till skarpa förslag.
I frågan om statligt huvudmannaskap vore det kanske överilat eftersom frågan är både enorm och komplex. Den som blickar tillbaka på debatten som föregick kommunaliseringen i slutet av 1980-talet kan exempelvis konstatera att en del av farhågorna om mindre likvärdiga skolor blivit verklighet.
Å andra sidan är det ingen enkel sak att genomföra ett förstatligande. Sådana genomgripande förändringar tar tid och riskerar att förvärra problemen medan de sker. Några garantier för att staten faktiskt kommer att sköta verksamheten bättre finns i slutändan inte: det blir inte lättare att rekrytera skickliga lärare till avlägsna landsbygdskommuner för att staten betalar lönen.
Men mer kunskap om vad kommunaliseringen har haft för effekt, och vad ett statligt övertagande skulle innebära vore bra, och kan dessutom ge upphov till andra förslag. Skolpengssystemet är exempelvis tätt knutet till frågorna om likvärdighet och skulle behöva en översyn.
Det är förstås också så att skolan lider av andra problem, som Januariöverenskommelsen försöker adressera. Ett sådant är de kritiserade läroplanerna, som de senaste åren uppmärksammats för att vara felkonstruerade, flummiga och sakna fokus på faktakunskaper. Ett annat är betygsinflation, som ska motverkas genom att pröva externa examinatorer och genom att digitalisera och centralrätta de nationella proven.
Reformer på dessa två områden är mycket välkomna.
“JÖK:en” är också väldigt ambitiös i att försöka förbättra situationen både för dem som är i behov av extra stöd och för dem som behöver extra utmaningar. Det ska bli lättare att få stöd i mindre undervisningsgrupp, lärarassistenter ska anställas, stödet för barn med neuropsykiatriska diagnoser ska öka och ambitiösa elever ska ges möjlighet att läsa kurser från nästa skolnivå.
De är alla bra förslag, men till skillnad från läroplanerna och centralrättade prov både svårare och dyrare att genomföra i praktiken.
Man kan förstås vara kritisk till symbolpolitiska förslag som mobilförbud, och till att betygssystemet för gymnasiet återigen ska göras om. Men överlag går Januariöverenskommelsens skolförslag i rätt riktning. Om inte annat är det bra förändringar att göra i väntan på att diskussionen om systemfrågor som huvudmannaskap ska ge tydligare svar.
Joakim Broman