OBS! Eleverna på bilden har ingenting med personerna i ledaren att göra.
Vi går mot sämre tider. Tro mig, tro mig. Det här är inget skämt.
Kommunalrådet Lorents Burman (S) hade kunnat använda sig av en parafras på Ulf Lundells ”Bättre tider”. Nu gjorde han inte det. Och tur var väl det. Att Skellefteå går mot sämre tider, trots allt vad batterifabriken Northvolt kan komma att ge, är ingenting att göra sig lustig över.
Årets sista kommunfullmäktige i Skellefteå. På dagordningen stod bland annat: Planeringsförutsättningar för budget och plan 2021–2025. Det låter kanske inte så upphetsande. Men det är det. Vad det handlar om är att kommunens tjänstemän och politiker försökt titta in i kommunens ekonomiska framtid. Utmanande förutsättningar och kärvt läge var två ofta använda ordalydelser.
Dessa kärvare tider märks redan i nästa års budget. Norran har hela hösten rapporterat om sparkraven på skolan. Anslagen har ökat, ja, men de pengarna har främst gått till ökade lokalkostnader och löneökningar. Mer pengar till undervisningen har det inte varit gott om.
Skolan ska vara likvärdig och alla elever har (enligt skolagen) rätt till en utbildning av hög kvalitet. Skolan ska arbeta för att kompensera för elevers olika bakgrund och förutsättningar. Det konstaterar Skolverket på sin hemsida. Och det låter väl rimligt och bra. En utbildning av hög kvalitet och att kompensera för elevers olika bakgrund och förutsättningar.
Men hur fungerar det? I verkligheten?
I onsdagens Norran (18/12 2019) fick besparingarna inom skolan ett ansikte. Patrick Norqvist har en son. Han har diagnoser som innebär vissa inlärningssvårigheter och svårigheter med rutiner och socialt samspel. Nu när Moröskolan, hans skola, måste spara blir han av med sin elevassistent. En elevassistent som gjort att han klarat skolgången.
Hur det blir nu är det ingen som vet. Men Patrick Norqvist oroar sig. Förmodligen har han goda skäl till det.
Hur var det nu igen? Hur stod det på Skolverkets hemsida? Jo, att skolan ska kompensera för elevers olika bakgrund och förutsättningar.
Men för att skolan ska klara av det uppdraget krävs det resurser. Resurser som skolan inte har. Som skolan inte får – av politikerna. I Skellefteå är de politiker som bestämmer som bekant röda. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet samarbetar. I höstas presenterade de båda partierna ett gemensamt budgetförslag.
Som bland annat gör att Patrick Norqvists son riskerar att förlora sin assistent. Som i sin tur betyder sociala och rent praktiska problem i skolan. Som i sin tur innebär att han får svårt att hänga med i undervisningen. Som i sin tur innebär problem längre fram i livet. Som i sin tur …
Alla ska med, ingen ska lämnas utanför, är en känd socialdemokratisk devis. Den finns i en mängd olika tappningar, men innehållet är detsamma: ingen ska lämnas kvar på perrongen när tåget lämnar stationen. Problemet är bara att det är inte alla tåg som stannar, alla kan inte hoppa på.
Skellefteå behöver spara, skolan i Skellefteå måste vara med och bidra. Självklart. Men samtidigt är det inte rätt att besparingarna slår mot de elever som han särskilda behov för att klara av skolgången. För hur var det nu Skolverket sa? Jo, att det är skolans uppgift att kompensera för elevers olika bakgrund och förutsättningar.