Allt fler vill drogtesta allt mer.
Fler drogtestas till exempel på jobbet. Sedan 2009 har testerna mer än fördubblats i antal. Mellan tre och fem procent av dem ger utslag.
Allt fler gymnasieskolor runt om i landet drogtestar också slumpvis sina elever. Mellan 50 och 100 gymnasieskolor och/eller gymnasieprogram använder sig i dag av slumpvisa tester. Nu förbereder sig även gymnasieskolorna i Skellefteå på att börja drogtesta eleverna.
De slumpvisa och frivilliga drogtesterna är dock långtifrån okontroversiella. Skolinspektionen avråder till exempel. De menar att drogtester är att betrakta som ett kroppsligt ingrepp.
Enligt grundlagen är alla skyddade mot påtvingade kroppsliga ingrepp. Och eftersom det är svårt att bedöma om ett drogtest genomförs frivilligt, det vill säga med ett fullt och reellt samtycke, och utan tvång, så avråder Skolinspektionen från att genomföra drogtester i skolan.
Justitieombudsmannen gör dock en annan bedömning och anser att frivilligheten visst kan säkerställas och att dessa tester inte strider mot grundlagen.
När kommunfullmäktige i Skellefteå samlades för årets sista sammanträde var Micaela Löwenhööks (M) motion om ”införande av slumpvisa drogtester på gymnasiet” ett kärt samtalsämne. Det var många som hade synpunkter, de flesta var för, Vänsterpartiet och Miljöpartiet var emot. V med hänvisning till den personliga integriteten.
Förslaget om att införa drogtester på Skellefteås tre gymnasieskolor ska ses i ljuset av att droganvändandet, inte minst cannabis, har ökat. Den senaste ANDT-undersökningen – ANDT står för alkohol, narkotika, dopning och tobak – visar att elever som vet någon som testat cannabis ökat kraftigt. Fler har också blivit erbjudna att prova.
Det här är signaler som självklart både politiken och skolan måste ta på väldigt stort allvar. Droger påverkar elevers resultat, trivsel och arbetsmiljön för alla.
Så här går själva testet till: Elever väljs ut slumpvis. Elev och förälder ska godkänna att testet genomförs, sedan väntar ett urinprov som analyseras. Drogtestet ska vara frivilligt.
Att relativt få elever testar positivt vid slumpvisa tester är inte så konstigt, och dessutom bra. De flesta elever använder inte droger. Det primära syftet är heller inte att upptäcka elever som använder droger utan att förebygga användning. Eleverna vet att de förr eller senare kan komma att testas, men de vet inte när.
Droger är och förblir ett elände. I tider som dessa, när drogliberalismen sakta men säkert breder ut sig – Kanada blev till exempel nyligen det första stora landet i världen som legaliserade cannabis – är det ganska rimligt med drogtester, bland annat för att om möjligt kunna hjälpa personer från att successivt hamna i ett drogberoende.
Både Liberalernas nya gruppledare Christina Soldan och Moderaternas Kaisa Edström hade skakande skildringar om drogernas baksida att förmedla till fullmäktiges ledamöter.
Men nu gäller det för skolan och politikerna i Skellefteå att inte nöja sig med de frivilliga drogtesterna. Att drogtesta elever är bara en del i en helhet i ett systematisk arbete mot droger. En bra skolmiljö, bra relationer och mänskliga ögon är avgörande, men behöver kompletteras med insatser för att öka risken att upptäckas, förebygga och tidigt uppmärksamma och hjälpa elever.