Kommer du ihåg geten?
Den som dök upp bland julklapparna under granen för lite mer än tio år sedan. Den förändrade livet för många fattiga familjer världen över.
Geten gav näringsrik mjölk, och så småningom killingar, som familjen kunde sälja. Geten innebar möjligheter till en extra inkomst. Skolavgifter kunde betalas, frön och spannmål inhandlas.
Välgörenhetsgåvor var naturligtvis ingenting nytt när den globala rättighetsorganisationen Actionaid öppnade sin gåvoshop för lite mer än tio år sedan. Men tack vare det stora genomslag som geten fick följde många välgörenhetsorganisationer efter. Försäljningen har ökat för varje år.
Några exempel:
- Actionaid säljer skolår, mensskydd och hygienartiklar. Geten är en bästsäljare.
- Röda korset säljer matpaket, första hjälpen-kit, läkar- och barnmorskehjälp med mera.
- Rädda barnen säljer bland annat matpaket, sovpaket med filtar och skolpaket.
- Unicef säljer katastrofpaket, vattenreningstabletter, vaccinpaket med mera.
Andra hjälporganisationer säljer inga särskilda produkter eller paket, men ger exempel på vad pengarna kan räcka till. Så gör till exempel Läkare utan gränser. Flexibiliteten ökar när gåvorna inte är öronmärkta. Pengarna används till sjukvård där de för tillfället behövs mest.
Med en vecka kvar till julafton är det dags för den inre kampen mellan att skämma bort sina nära och kära, och skänka pengar till någon biståndsorganisation, till bättre behövande. De kan finnas bland fattiga familjer i Sverige, bland flyktingar strandade i ett flyktingläger i hopplöshetens ingenmansland eller på landsbygden i något fattigt afrikanskt land där rent vatten är en bristvara.
Både behoven och möjligheterna att hjälpa andra, mindre lyckligt lottade, är oändliga.
Nej, det handlar inte om att säga nej till julen. Det handlar heller inte om att avstå julbordets läckerheter – eller presenterna. Däremot efterlyser jag ett visst mått av måttlighet. Vad det handlar om är att värna och vörda det svenska ordet lagom. Ordet som generaliserande gör Sverige till ett mellanmjölksland och svenskarna till ett folk som varken tar i för mycket eller för lite.
Julen 2018 gick till den politiska historien som helgen då Sverige för första gången någonsin saknade en regering. Den här julen har Sverige en regering, men en svag sådan. Statsminister Stefan Löfven (S) tror väl inte ens själv på mantrat om ett Sverige som håller ihop. Frågan är om han ens tror på ett regeringsunderlag som håller ihop mandatperioden ut.
Sverige har blivit ett land där starka politiska krafter – ingen nämnd, ingen glömd – tillåts ställa grupper mot varandra: starka mot svaga, svaga mot svaga. Det är precis vad julen inte handlar om. Den handlar om att visa generositet, medmänsklighet och att dela med oss av vårt överflöd. Ur den aspekten är det välkommet att välgörenhetsgåvorna under granen blir allt fler.
Och skulle dessa argument inte räcka till för att bestämma sig för att den här julen, julen 2019, ska gå i lagomhetens tecken finns det ytterligare en tungt vägande faktor till varför man bör fira julen med måtta: miljön. Överkonsumtionen leder till avskogning, vattenbrist, jorderosion, minskad biologisk mångfald och klimatförändringar. Som främst drabbar de som behöver vår välgörenhet.
Vi har ett viktigt val att göra.