Vägtrafiken står för en tredjedel av Sveriges nationella klimatutsläpp.
IVL Svenska Miljöinstitutet har på uppdrag av Världsnaturfonden WWF analyserat om det är möjligt att med nuvarande styrmedel nå Sveriges mål om att minska transportsektorns klimatutsläpp med 70 procent till 2030. Målet går att nå. Men inte utan krafttag som ökar elektrifieringen och som radikalt minskar biltrafiken.
”Det kommer inte vara tillräckligt med bränslebyte och eldrift. Vi måste därför jobba mycket mer med att minska behovet av transporter, framförallt i och runt städerna där alternativa transportmedel är möjliga”, konstaterar Martin Persson, mobilitetsexpert på IVL Svenska Miljöinstitutet, i rapporten.
Punkt 23 i januariöverenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna: Gör det möjligt att leva och bo på landsbygden. Bland förslagen finns ett avståndsbaserat och färdmedelsoberoende reseavdrag. I somras överlämnade Reseavdragskommittén sitt betänkande till regeringen. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2021.
Om klimatmålen ska nås måste färre svenskar välja bilen, fler sätta sig på bussen eller ta tåget, cykla eller gå. Dagens reseavdrag är baserat på tidsvinst, morgondagens på avstånd. Den som har mer än tre mil enkel väg till jobbet, upp till och med 80 kilometer, får ersättning med 60 öre per kilometer. Oavsett inkomst, eller hur man reser.
De som bor på ställen där det inte finns tillräckligt utbyggd kollektivtrafik ska få ytterligare skattereduktion, men inte om arbetsresan är kortare än tre mil. Boende på landsbygden skyddas, men skyddas de tillräckligt mycket? Ansatsen i förslaget är bra. Men inte nog bra för de som har långt till jobbet och inte kan åka kollektivt. Deras skattereduktion borde vara större.
Arbetsförmedlingen är måttligt imponerad. De befarar kompetens- och rekryteringsproblem i glesbygd. Även länsstyrelserna i Kronoberg och Värmland pekar på detta, liksom Region Västerbotten och Region Norrbotten. I sitt remissvar skriver till exempel Region Norrbotten: ”Som en följd av förslaget finns en risk att kompetensförsörjningen av läkare och andra höglöneyrken kan försvåras som en följd av de försämrade förutsättningarna för att pendla längre sträckor.”
Det finns sådant som hade kunnat göras annorlunda. De många bensinskattehöjningarna har slagit hårt mot personer som valt att bo på landet och pendla till jobbet. I varje fall i jämförelse med storstädernas arbetspendlare. Kollektivtrafik och lands- och glesbygd brukar sällan ha mycket gemensamt. Det brukar däremot kollektivtrafik och storstad ha.
Bättre miljö, färre döda och skadade i trafiken och minskat skattefusk. Förslaget skulle ge en rad positiva effekter. Arbetsresorna med bil kommer enligt prognosen att minska med elva procent, arbetsresorna med kollektivtrafik kommer att öka med tolv. Utsläppen av koldioxid skulle minska med 200 000 ton, eller tio procent av de totala utsläppen för arbetsresor.
Förslaget är ett steg i rätt riktning, även om steget inte blev tillräckligt stort. Ska ”hela landet leva” mer än på pränt behöver folk utanför storstadsregionerna en väl fungerande kollektivtrafik eller ett reseavdrag som bättre kompenserar ”livet på landet”.