Det finns flera anledningar att tro pÄ en storslagen framtid.
Det decennium som vi lÀmnat har varit det bÀsta i mÀnsklighetens historia.
28 procent av allt vĂ€lstĂ„nd som nĂ„gonsin skapats, skapades under de tio senaste Ă„ren. Under 2010-talet har 158 000 personer lĂ€mnat extrem fattigdom â varje dag. MedellivslĂ€ngden har ökat frĂ„n 69,5 till 72,6 Ă„r. Trots global uppvĂ€rmning minskade antalet dödsfall orsakade av klimatrelaterade olyckor med en tredjedel.
Och andelen mÀnniskor som lever i ofria lÀnder minskade frÄn 34 till 26 procent.
Detta Àr bara ett axplock av alla bra saker som sker över tid, men som vi tenderar att missa i nyhetsrapporteringen.
Exemplen Àr sammanstÀllda av författaren Johan Norberg.
Stiftelsen Warp Institute har tagit initiativ till att samla fler i ett öppet dokument pÄ internet. Fyll gÀrna pÄ.
Warp Institute argumenterar, pÄ goda grunder, för att det bÀsta tillfÀllet att födas Àr just nu. Det finns anledning att vara optimistisk inför framtiden. Inte minst teknikrevolutionen och graden av innovationer Àr hoppingivande. MÀnniskans inneboende skaparkraft, empati och förmÄga till samarbete Àr det ocksÄ.
Fundera till exempel ett ögonblick pÄ hur kombinationen av lokal elproduktion, bÀttre batterier och förarlösa fordon kommer att förbÀttra transporter. UtslÀpp, trÀngsel, parkeringsproblem och kostnader kommer att minska radikalt. Vardagen kommer att bli enklare och fritid frigöras.
Eller ta vÄr hÀlsa. En flod av metoder för att förstÄ, förebygga och bota sjukdomar hÄller pÄ att vÀxa fram.
FörbÀttrad bilddiagnostik, artificiell intelligens (AI) och populationsstudier ökar kunskaperna om folkhÀlsan radikalt. Snart kommer ocksÄ en smart bh som kan upptÀcka cellförÀndringar i brösten pÄ ett tidigt stadium och en smart toalett för hemmabruk som analyserar avföring och urin.
Men nÀr samhÀllsdebatten dryper av negativt tÀnkande och dÄliga nyheter tror fÄ att vÀrlden blir bÀttre. MÀnniskan Àr inte bra pÄ att se sina egna framsteg, och om vi trots allt ser dem Àr vi dÄliga pÄ att begripa vad de beror pÄ.
âDu har fel om tillstĂ„ndet i vĂ€rlden, du har fel om vad det beror pĂ„ och Ă€ndĂ„ Ă€r chansen liten att du Ă€ndrar din Ă„siktâ, som docenten Andreas Bergh sammanfattar det i sin bok âTvĂ„ filterâ.
Han pekar pĂ„ att vi har ett inbyggt ânegativitetsfilterâ, som gagnade oss förr nĂ€r vi levde i en betydligt farligare vĂ€rld, men som sinkar oss i dag. Dessutom skapar vi sjĂ€lva ofta ett filter till genom att omge oss med likasinnade som bekrĂ€ftar och förstĂ€rker vĂ„ra vĂ€rldsbilder.
Vad fler borde göra Àr att aktivt lÀra sig mer om de lÄnga linjerna i vÄr samtidshistoria, sÀtta pÄ sig positiva glasögon och utmana sig sjÀlva genom att trÀffa och prata med mÀnniskor som uppfattar situationen annorlunda.
Optimism kan vara ytterligt provocerande. SÀrskilt i en tid nÀr bÄde traditionella medier, sociala medier och politiker gödslar rÀdslan hos befolkningen varje dag.
Inte desto mindre finns det mycket goda skÀl att tro att framtiden kan bli storslagen.
Och om inte det skulle vara nog: optimister tenderar att vara lugnare och leva lÀngre, sÄ om inte annat sÄ borde man bli en livsbejakare av rent egoistiska skÀl.
Sofia Nerbrand