Ställda inför valet mellan vinstbegränsningar i välfärden och valfrihet, väljer majoriteten valfriheten. Foto: Erik Nylander/TT
Vinsterna ska bort från välfärden!
Det kräver Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt, som verkar bli bönhörd av regeringens utredare Ilmar Reepalu (S).
Enligt uppgifter till SVT ( 30/8 2016) ligger ett skarpt förslag om kraftiga vinstbegränsningar på bordet.
Privata vinstuttag på mer än åtta procent av investerat kapital bedöms vara skadliga för kvaliteten i vård, skola och omsorg.
Hur utredningen har kommit fram till just det vinsttaket är oklart. Lika oklart är det varför Socialdemokraterna vill straffa framgångsrika välfärdsbolag och huruvida fler branscher står på tur för Vänsterpartiets regleringsiver.
Frågan om vinster i välfärden kan vara på väg att utvecklas till 2010-talets motsvarighet till löntagarfonder, och precis som då tyder det mesta på att Socialdemokraterna misstolkar den folkliga opinionen.
Vänsterpolitiker som Jonas Sjöstedt brukar hävda att det finns en stark opinion för att begränsa vinstuttag.
Men ganska lite tyder på att så är fallet. Många kvalitetsmätningar tyder på att privata aktörer gör väl ifrån sig. Många utförare är populära och uppskattade av de som använder deras tjänster. Många har vant sig vid att den lokala vårdcentralen inte längre drivs i landstingets regi.
Opinionsföretaget Ipsoslät nyligen göra en omfattande undersökning av svenskarnas tankar och åsikter kring privata utförare i välfärden, på beställning av först Investor och sedan Svenskt näringsliv.
Här har man frågat dels om vad de svarande tror är viktiga åtgärder för att förbättra kvaliteten inom välfärden. Dels har man ställt den fråga som det ofta brukar hänvisas till, om den svarande är för eller emot en vinstbegränsning.
Sedan har man slutligen kompletterat med att ställa frågan om ”du var tvungen att välja mellan valfrihet och vinstbegränsning, vad är viktigast för dig?”
Detta för att fånga in det faktum att många säger sig vara för vinstbegränsning, för att det låter bra och ligger i linje med det socialt accepterade sättet att uttrycka sig på, samtidigt som de själva gillar och tar del av valfriheten.
Resultatet är intressant, i linje med tidigare undersökningar säger sex av tio att de är för någon form av vinstbegränsning. Men när detta ställs mot möjligheten att välja säger mellan 55 och 60 procent att valfrihet är ett viktigare mått för dem.
Än färre uppger att de egentligen tror att vinstuttag är en av de faktorer som påverkar välfärden negativt, i stället uppges personalbrist och liknande.
Det här är nyttig läsning för de partier och politiker som står och väger när det kommer till privat välfärd.
Människor må säga att de är för vinstbegränsning för att det låter bra. Men när de ställs inför konsekvensen, att valfriheten kan försvinna, så tycker majoriteten inte längre att vinstbegränsningar är viktigast.
Att gå hårt åt privata välfärdsaktörer vore ett historiskt misstag från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Särskilt om det innebär att medborgarna en dag vaknar och upptäcker att deras favoritvårdcentral har fått stänga.
Hanna Marie Björklund