Ledare. Till Region Västerbotten har inte bara vargen kommit, utan en hel vargflock. Fjolårets verksamhetsunderskott landade på nästan en halv miljard kronor, årets kan hamna på ytterligare en kvarts miljard. Så nu ska det sparas, och sparas, och sparas. Det dras i alla tänkbara nödbromsar.
Vargen kommer, vargen kommer …
Sveriges kommuner och landsting (SKL) har ropat sig hesa, ringt i varningsklockorna. Varnat för att den ekonomiskt starka perioden för kommuner och regioner går mot sitt slut.
Vargen inte bara kommer, den är här.
Kostnaderna för välfärden ökar i snabbare takt än intäkterna. Var tredje region och var fjärde svensk kommun gick med underskott 2018, enligt siffror från SKL. Så många kommuner har inte gått med underskott sedan 2008. Nu kan det bli fråga om både besparingar och höjd skatt.
Till Region Västerbotten har inte bara vargen kommit, utan en hel vargflock. Fjolårets verksamhetsunderskott landade på nästan en halv miljard kronor, årets kan hamna på ytterligare en kvarts miljard. Så nu ska det sparas, och sparas, och sparas. Det dras i alla tänkbara nödbromsar.
Byggnaderna
För något år sedan presenterade landstingsledningen storslagna planer för lasarettet i Skellefteå. Efter år av eftersatt underhåll var lokalerna slitna och otidsenliga. Trots kärv ekonomi måste därför bygget fortsätta. För det är som regionrådet Peter Olofsson (S) säger i Norran (5/6 2019): ”När det gäller Skellefteå har vi inget val. Dagens fastighet uppfyller inte de krav som finns.”
Däremot verkar regionens hus försvinna från investeringsplanen.
Personalen
Region Västerbotten ska redan i år sjösätta den åtgärdsplan som var tänkt att genomföras nästa år. 192 miljoner kronor ska sparas genom att utveckla och anpassa bemanningen. Uppsägningar? Det behöver det inte bli. Enligt regiondirektören Kent Ehliasson finns det en naturlig personalomsättning i vården på 900 personer.
Problemet är bara att många av dem som slutar är erfarna barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor. De har tröttnat på dålig löneutveckling, dålig arbetsmiljö och liten möjlighet att påverka arbetstiderna. De lämnar den offentliga vården för bemanningsföretag för att ibland dyka upp på sin gamla arbetsplats med ny arbetsgivare.
Hur som helst står Region Västerbotten inför gigantiska problem. År efter år efter år har det talats om att flytta fokus från sjukdom och behandling till förebyggande åtgärder. Sett till kostnadsutvecklingen och underskotten har medicinen inte hjälpt. I varje fall inte hittills …
Att någonting måste göras åt länets sjukvård handlar inte om raketfysik.
Anders Knape är ordförande för Sveriges kommuner och landsting (SKL). I en debattartikel i Norran (28/5 2019) konstaterar han att staten behöver bidra finansiellt för att möta det ökade behovet av vård och välfärd. Så är det. Därför behövs det också en omfattande diskussion om sjukvårdens och välfärdens förutsättningar och uppgifter i framtiden.
Kommunpolitiker, regionpolitiker, riksdagspolitiker och regering måste vara överens om tagen. Kanske inte i detalj, varje enskild kommun och region har sina specifika problem, men i stort. Det finns många känsliga frågor som behöver avhandlas.
Var går gränsen mellan vad som är det offentligas ansvar och vad som är den enskildes?
Hur ska vi handskas med de nya superdyra medicinerna och behandlingarna?
Hur ska sjukvården och välfärden finansieras? Kanske med höjda skatter, kanske med höjda egenavgifter, eller en kombination?
Hur ska huvudmannaskapet för sjukvården se ut? Ska staten ta ett större ansvar, eller det ska fortfarande vara en regional fråga?
Frågorna är många, svaren ännu så länge få. Men en sak är i varje fall helt säker: Vargflocken har kommit.