Skellefteå Buss vd Andreas Olofsson har varit i mångmiljonstaden Shanghai. Frågan är vem som betalade vad.
Dick Hellman är ordförande i kommunrevisionen i Skellefteå.
Han ska tillsammans med sex andra revisorer se till att kommunens politiker och tjänstemän sköter sina uppgifter på ett korrekt sätt. De ska också granska och verifiera kommunens och de kommunala bolagens redovisning.
Skellefteå Buss vd Andreas Olofsson har varit ute och rest tillsammans med en annan representant från det kommunala bussbolaget. De har varit i mångmiljonstaden Shanghai. Det är en trevlig stad. Mycket att se, mycket att göra.
Det gjorde också Andreas Olofsson och hans resesällskap från Skellefteå Buss. De såg mycket, gjorde mycket, så mycket att kommunens revisor Dick Hellman reagerade när han konfronterades med Norrans uppgifter: ”Vi kommer att ta fram underlag för att undersöka detta närmare”, sa han till tidningen. (11/12 2018)
För enligt uppgifter till Norran ska det inte bara ha handlat om fabriksbesök, föreläsningar och seminarier. Det ska också ha handlat om hotellnätter på ett femstjärning hotell, om middagar på dyra restauranger, där både mat och dryck ingick, och rundturer.
Frågan som Dick Hellman och kompani vill ha svar på är: Vem var det egentligen som betalade? Var det Scania, som arrangerade resan, eller var det Skellefteå Buss? Fortsättning lär följa.
För dig som vill följa Skellefteå Buss äventyr i Shanghai rekommenderas Norrans granskning, gjord av Ulrika Nohlgren och Jenny Petersson.
Granskningen av Skellefteå Buss resa är tillsammans med alla andra granskningar Norran gjort viktiga pusselbitar i en väl fungerande demokrati. Utan medias granskningar kan politiker och offentligt anställda tjänstemän göra lite som de vill. Konsekvensen av en begränsad pressfrihet och en statskontrollerad press studeras lämpligast i världens planekonomiska diktaturer.
Men måste vi bry oss, ska vi verkligen behöva fundera på vem som betalar vad när kommunens politiker och tjänstemän är ute på vift?
Självklart ska vi bry oss. I Sverige finns det 290 kommuner. Skellefteå Buss resa till Kina är ingen isolerad händelse. I samtliga 290 kommuner lär det finnas politiker och kommunala tjänstemän som på ett eller annat sätt befinner sig i den enorma gråzonen mellan vad som är olagligt, och vad som är olämpligt.
Några affärer kommer upp till ytan. Kommuner som Göteborg, Solna och Gävle har nästan blivit synonymt med orden korruption och muta. Det är kommuner vars internkontroll synes ha gått på ständig semester. Det har tack och lov kommunrevisionen i Skellefteå inte gjort. En stark kommunal revision bidrar till att förebygga oegentligheter.
För vad det på sista raden handlar om är respekten för skattepengar. Det får inte finnas någon misstanke om att ett eller annat företag blivit gynnade för att säljare och köpare har haft det trevligt tillsammans, eller att någon blivit missgynnad för en misslyckad studieresa, eller en utebliven ”gåva”.
Sverige är på många sätt ett föredöme när det kommer till korruption och mutor. Samtidigt går det att göra mycket mer. Kommunerna måste ställa upp ett tydligt regelverk som berättar vad som är acceptabelt och vad som inte är det. Skyddet för whistleblowers, anställda som larmar om felaktigheter, måste också utökas, bland annat.
Tillbaka till Skellefteå Buss. Det mest bekymmersamma i den här affären är dock reaktionen från Andreas Olofsson, det kommunala bussbolagets vd. Han menar att Norran ”griper efter halmstrån”.
I stället borde han välkomna Norrans granskning, och kommunrevisionens eventuella utredning, inte minst därför att Skellefteå Buss, enligt honom, inte gjort något fel. Vilket därmed kan bevisas.