Vackra ord botar inte fetman

I stället för att arbeta förebyggande nöjer man sig med vackra ord om världens bästa hälsa

FOTO: SHAKH AIVAZOV/AP PHOTO/TT

FOTO: SHAKH AIVAZOV/AP PHOTO/TT

Foto: Foto: Mikael Bengtsson

Politik2013-11-08 03:11
Detta är en ledare. Norran är partipolitiskt obunden med beteckningen frisinnad.

En allt större del av sjukvårdens resurser kommer att behöva användas till de sjukdomar som följer av övervikt och fetma: högt blodtryck, diabetes typ 2, ledproblem, hjärtinfarkt, utanförskap och en hel del annat. Övervikt och fetma kostade sjukvården tre miljarder kronor 2003 (Sveriges Kommuner och Landsting).

I Sverige är var fjärde tioåring överviktig eller fet. Fetma är svår att bli av med, det vet alla som försökt att gå ner i vikt. Risken är stor att överviktiga barn blir överviktiga vuxna. Ny forskning tar död på myten om att barnfetma är någonting som ”växer bort”. Av alla tioåringar med fetma har sju av tio fortfarande fetma som vuxna.

Med facit i hand borde alla landsting och regioner i Sverige satsa på förebyggande arbete och behandling av barn med fetma. Inte bara för barnens skull, för de flesta är fetma ett tillstånd som innebär stort lidande, inte bara för de blivande vuxnas skull, många med fetma får psykiska problem som depressioner och ångest förutom de somatiska sjukdomarna, utan också för att försöka minska de framtida sjukvårdskostnaderna.

Det är sagt att 2020 ska Västerbotten ha världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning. Dit är det bara sex år och målet är våldigt långt bort. Världens friskaste befolkning är ingenting som kommenderas fram, dit kan man bara nå genom ett omfattande förebyggande hälsoarbete. Så när 12,8 procent av länets fyraåriga pojkar och 18,8 procent av länets fyraåriga flickor är överviktiga borde stora resurser naturligtvis satsas på att förebygga övervikt och fetma hos barn.

Fel, fel och åter fel, Västerbotten är i stället ett av tre landsting som i stort helt saknar behandling av barnfetma. Eller som professor Claude Marcus och hans kolleger skrev på DN Debatt tidigare i höstas: ”Till och med ett av Sveriges universitetssjukhus, Norrlands universitetssjukhus i Umeå, stänger dörren helt för barn med fetma”.

Karin Lundström (S) är ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden i länet. Till P4 Västerbotten säger hon sig vara medveten om problemet och att man försöker hitta en lösning. Hon borde vara medveten. För en månad skrev kristdemokraten Birgitta Nordvall en interpellation på temat.

Det här är ett ämne som borde intressera länets Socialdemokrater, inte bara ur ett sjukvårdsperspektiv. Barnfetman är en klassfråga som oftare drabbar barn i resurssvaga familjer, och klassfrågor brukar ju S vilja diskutera. Problemet med barnfetman är heller inte nytt, så hade man velat så hade man kunnat hitta en lösning. Men i stället för att arbeta förebyggande nöjer man sig med vackra ord om världens bästa hälsa.

undefined
FOTO: SHAKH AIVAZOV/AP PHOTO/TT