Lennart Gustavsson (V), kommunstyrelsens ordförande i Malå, måste maktkontrolleras av kommunfullmäktige så att utskotten inte blir demokratiska alibin.
Politisk representation är inte alltid en enkel historia.
Å ena sidan förutsätter den demokratiska parlamentarismen att medborgare röstar på partier och politiker som mest och bäst motsvarar deras förväntningar på hur samhället ska se ut. Å andra sidan finns det i realiteten även andra identitetsmässiga faktorer till hur röster läggs. Politikers kön, ålder, kulturella bakgrund, yrke och livserfarenheter är inte sällan kopplat till förtroende.
I vissa fall handlar det om att lägga sin röst på ett sådant sätt att det markerar hur man inte vill ha det, det vill säga man proteströstar. Ibland handlar det för enskilda väljare om vilka frågor som är dagsaktuella kontra långsiktiga. Några röstar utifrån en samlad bild av ett partiprogram.
Men hur många politiker som ska representera medborgarna, och i vilken organisatorisk form det bäst låter sig göras, är något som väljarna inte alltid kan påverka.
Och för att vara helt ärlig: Det är en fråga som inte många bryr sig särskilt mycket om.
I Malå har politikerna beslutat att avskaffa sig själva. I varje fall till viss del. I stället för de tre nämnderna för omsorg, barn och utbildning samt kultur och fritid införs allmänna utskottet, sociala utskottet och ett utbildningsutskott.
Men det handlar om mer än att bara byta namn på mötesgrupperna: Politikerna blir färre i och med att utskotten blir mindre än nämnderna. Dessutom sorterar utskott under kommunstyrelsen medan nämnder sorterar under kommunfullmäktige – det enda organ i den kommunala parlamentarismen där folkvalda politiker sitter.
Betyder detta då att representationen minskar?
Inte nödvändigtvis. Bland Malås cirka 2 400 röstberättigade finns det 79,5 invånare per varje direktvald förtroendevald i kommunen – om både ersättare och ledamöter i kommunfullmäktige räknas. Att jämföra med rikssnittet på 265 personer och snittet i Västerbotten på 192. Allt enligt det kommunala beslutsunderlaget.
Det finns således goda möjligheter för Malås invånare att även i framtiden räkna med en sympatisk närhet till närmsta folkvald.
Anledningen till omorganisationen sägs handla om ökad effektivisering. Någon nämnvärd ekonomisk besparing blir det dock inte, cirka 200 000 kronor. Däremot blir det en förändring i hur besluten fattas.
Rent konkret har nämnder större handlingsutrymme och självbestämmanderätt än ett utskott. Att nämnder är direkt kopplade till kommunfullmäktige i stället för utskott, som sorterar under kommunstyrelsen, innebär också att beslut kan tas snabbare.
I vissa fall riskerar det dock bli för snabbt. Här måste Malå kommunfullmäktige öka sin kontrollfunktion gentemot kommunstyrelsen. Även kommunrevisionens vikt måste bli tyngre.
Effektiva kommunala organisationer är förvisso bra, men ibland finns det en fördel med trögrörlig byråkrati: Beslut som påverkar medborgare blir ordentligt genomarbetade och belysta innan klubban faller. Utskotten i Malå får inte bli demokratiska alibin för kommunens styre.