Orättvist. Vägarna är sämst där människor behöver bilen som mest. Arkivbild: FREDRIK SANDBERG / TT.
Sommartider är biltider. Det är säsongen för att vara spontan och ge sig ut på bilfärder för att ägna sig åt friluftsliv, loppis- och fikarundor, träffa vänner eller släkt eller ta den där längre bilkörningen som man vanligtvis inte har tid med, på vägar man kanske inte är riktigt välbekant med.
Det är roligt att köra bil, fast inte norr om Dalälven, om man ska se till Motormännens nya Vägkvalitetsrapportsom undersökt det svenska vägnätets stabilitet och säkerhet.
För första gången har vägarna i Norrbotten testats. Resultatet är så förskräckande att Norrbotten drar ner resultatet för hela Europavägnätet. Länet har landets sämsta vägar. Samtidigt har vägkvalitén i Västerbotten överlag förbättrats mot föregående år.
Men det är en liten tröst då 19 av de sämsta riks- och länsvägarna enligt intresseorganisationen ligger i skogs- och glesbygdslänen – där bilarna behövs som mest för det vardagliga livet. Det är en både orättvis och på sikt ohållbar situation som under fel omständigheter är direkt livshotande.
Värst ställt är det med Väg 97 genom Norrbotten. Den bedöms av Motormännen vara den sämsta riksvägen i hela landet. Och E 45 genom Norrbotten är den Europaväg som bedöms ha lägst standard.
Även väg 95, 99 och 94 (i fallande ordning) ligger på topp 10 över de sämsta riksvägarna. För Västerbotten handlar det om väg 90 som kvalar in på den listan.
Gällande de 10 sämsta Europavägsavsnitten hamnar E 45, E 10 och E 4 i Norrbotten på listan. Även E 45:an i Västerbotten omnämns i detta mindre smickrade sällskap.
Underhållsbehovet är enormt och eftersatt. Kjell Jonsson vid Motormännen i Västerbotten menar att skadorna bara blir större och större i Norrlandslänen på grund av det eftersatta underhållet.
– I och med att man inte lagar vägarna så samlas det vatten i sprickorna, och så fryser de sönder. Och då kostar det bara ännu mer att åtgärda i ett senare skede.
Jonsson kallar många av vägarna för lapp-och-laga-vägar, och väcker en aspekt som inte nämns så ofta:
– Vid en hastig inbromsning så har man olika friktion på de olika däcken, och då kan man lätt få sladd.
Allt sämre vägar i kombination med ökande privatbilism är inget hållbart framtidsrecept. Enligt Statistiska Centralbyrån ökade antal mil per bil från 2015 till 2016 i både Västerbottens och Norrbottens län.
I Västerbotten kördes i snitt 1 167 mil per bil 2015, vilket ökade till 1 173 mil 2016. I Norrbotten kördes 1 171 mil per bil 2015, 1 175 mil 2016. Det är avsevärt färre körda mil än i Stockholms län 2016: 1 284 mil per bil. Riksgenomsnittet låg 2016 på 1 224 mil per bil.
Den ökande trafiken kräver även andra lösningar än enbart ökat underhåll. Det kräver på sina håll helt nya vägar. I fallet med E 4 genom Skellefteå är det angeläget att omdragningen runt staden blir av. Trafikverket förordar det så kallade Östra leden-alternativet. Problemet är att Skellefteåprojektet inte finns med i den nationella transportplanen för åren 2014–2025.
Därför är det ypperligt att de två socialdemokratiska riksdagsledamöterna Kristina Nilsson och Eva Sonidsson så sent som förra hösten tryckte på i frågan under den allmänna motionstiden.
Vägarna i Västerbotten och Norrbotten måste bli säkrare. Till dess: Kör försiktigt.
