Det finns mycket man kan oroa sig för – om man så vill.
Majestix, den korpulente byhövdingen i serien om Asterix, hade det ganska bra. Det enda han fruktade var att himlen skulle falla ned över hans huvud.
Vi svenskar upplever oss ha desto mer att oroa oss för: förändringar i jordens klimat och miljöförstöring, terrorism och organiserad brottslighet, försvagad demokrati och politisk extremism, ökad antibiotikaresistens och globala epidemier, ökad främlingsfientlighet, försämrad välfärd, ekonomisk kris och ett ökat antal flyktingar.
Det är SOM-institutet (samhälle, opinion, medier) vid Göteborgs universitet som tagit pulsen på den svenska samhällsoron. Störst är svenskarnas oro för just miljö/klimat, antibiotikaresistens, terrorism och främlingsfientlighet.
Generellt sett är kvinnor mer oroliga än män, äldre personer mer oroliga än yngre. Men de som ser störst och flest orosmoln torna upp sig vid horisonten är sympatisörer till Sverigedemokraterna. De är mer oroliga än alla andra inom de flesta områden. De är också betydligt mer kritiska till regeringen, EU och medierna.
Med lite mer än ett år kvar till valet så fortsätter andelen partipolitiskt övertygade att minska. Inte ens hälften av svenskarna säger sig ha sitt politiska hjärta placerat till höger, till vänster eller mittemellan. 51 procent utan någon klart uttalad politisk hemvist är en tangerad högstapunkt i mätningens historia.
På valdagen kommer naturligtvis fler än 49 procent av väljarna att ta ställning. Men det finns en risk att traditionella svenska partier på sikt kommer att få det allt svårare att locka till sig väljarna, att det inte längre upplevs som att de ställer de relevanta frågorna och ger de svar som väljarna vill ha.
Det är någonting som de politiska partierna bör ta sig en rejäl funderare kring.
Lyckas man inte öppnas dörren mot populismens enkla svar på komplexa frågor på vid gavel – även i Sverige.
Fortfarande är immigration/integration den mest aktuella samhällsfrågan, även om den inte är lika het som under hösten/vintern 2015. 52 procent vill att Sverige ska ta emot färre flyktingar, jämfört med 40 procent 2015. Men samtidigt är det fler som är ”mycket oroade” för ökad främlingsfientlighet än för ett ökat antal flyktingar.
Jo, det finns mycket man kan oroa sig för, om man så vill.
Men samtidigt är det viktigt att komma ihåg att vi trots all oro lever vi i ett fantastiskt land. Ett land där i-landsproblematik är betydligt mer närvarande i människans vardag än u-landsdito, ett land där de flesta har det förhållandevis förträffligt, både vardag som helg, såväl hemma som på jobbet.
På plus-sidan i SOM-undersökningen noteras också:
- att förtroendet för EU är fortsatt starkt, trots brexit.
- att förtroendet för den svenska demokratin är högt och stabilt.
- att det saknas stöd för de moderna idéerna om att det har bildats ”filterbubblor” på nätet, där man bara träffar likasinnade. Generellt sett tar svenskarna del av ett brett nyhetsinnehåll via sociala medier.
- att politikerföraktet inte har ökat, snarare tvärtom.
- att svensken i gemen gjort vad amerikanerna misslyckades med, att genomskåda Donald Trump. Den amerikanske presidenten är den mest impopuläre publika person som SOM-instututet någonsin mätt svenskarnas åsikter om. Han är tätt följd av Vladimir Putin.
Slutsatsen är att man ska oroa sig över det som är värt och viktigt att oroa sig för. Den europeiska populismens och den globala isolationismen, som utgår från devisen att vi klarar oss bäst själva om vi skiter i andra, är det vi primärt har att se upp med.