”Vid min ålder behöver man inte motivera det så mycket”.
Så svarade kommunalrådet Bert Öhlund (S) leende på frågan om varför han avgår. Att Bert Öhlund skulle avgå var känt, nu vet vi att det blir till sommaren. Ett dussintal nyfikna hade samlats när Öhlund höll presskonferens i går.
Planen framöver är i stort följande: De lokala S-föreningarna kommer att få nominera kandidater till partiets styrelse. Styrelsen, vilken är densamma som valberedningen, vaskar sedan fram en kandidat som officiellt väljs vid kommunfullmäktige 11 juni. Dagen innan har Socialdemokraterna representantskapsmöte där ett namn ska fastställas.
”Det viktiga är att det blir rätt person”, sa Öhlund, på frågan om det inte är dags för en kvinna att leda kommunen. Vem det än blir så är han övertygad om att efterträdaren kommer att bygga Centrumbron. Och tackla andra viktiga framtidsfrågor: Norrbotniabanan och en utveckling av flyget, samt befolkningsmålet på 80 000 invånare till 2030.
Under gårdagen var det många som trodde att Öhlunds efterträdare skulle presenteras. Det säger en hel del om hur låga förväntningar vi har på öppenhet vid val av socialdemokratiska politiker till högre poster. I samband med den pågående S-kongressen i Göteborg höjer Ulf Bjereld, statsvetare och aktiv socialdemokrat, ett varningens finger. Han säger sig vara oroad för ”att partiet vid nästa partiledarval gör om misstagen från 2011 och att öppenheten – igen – sätts på undantag.” 2011 var året då Håkan Juholt blev partiledare.
Centerpartiet hade en öppen valprocess mellan partiledarkandidater, något som säkerligen har räddat Annie Lööf från en djupare kris som partiledare. Vänsterpartiet följde efter och Jonas Sjöstedt kammade hem ordförandeposten i en öppen process. Till och med Vänsterpartiet, som av tradition är emot allt vad personvalskampanjer heter …
I Luleå kandiderar socialdemokraten Johan Lennartsson, i dag kommunstyrelse- och kommunfullmäktigeledamot, öppet till posten som kommunalråd. Till Norrbottens-Kuriren säger han att ”det kanske inte alltid är bäst med en öppen process” men att partiet vill ha det så. Det är nästan så man får intrycket av att han kandiderar motvilligt, men kanske kommer fler kandidater att träda fram nu när han har ”vågat”.
Kommer vi att få se en ökad öppenhet även här i Skellefteå? Tveksamt, säger de jag talat med. Det är synd, inte bara av demokratiska skäl, utan även för det blivande kommunalrådet. Nog måste det vara skönt för exempelvis Jonas Sjöstedt (V) att ha lagt korten på bordet och med brett stöd blivit vald för den politiker han är.