FOTO: SCANPIX
Han är tillsammans med Olof Palme en av de mest beundrade svenskarna i världen. Samtidigt som det i Sverige väldigt länge, i drygt ett halvsekel, mest hummades och stammades när hans namn kom på tal. Raoul Wallenberg (bilden) passade inte in i den svenska neutralitetspolitiken i det kalla krigets utkanter. Att sätta press på Sovjetunionen för att försöka få klarhet i vad som hade hänt honom befanns väga väldigt lätt när rädslan för att stöta sig med ryssen låg i den andra vågskålen.
Eller som Östen Undén, under lång tid svensk utrikesminister, sa till Raoul Wallenbergs familj vid en uppvaktning något år efter det att han försvunnit: ”Tror ni att Vysjinskij ljuger?!”. Citatet är hämtat ur Per Ahlmarks bok ”Vänstern och tyranniet” (Timbro). Nyss nämnde Vysjinskij hette Andrej i förnamn och var sovjetisk utrikesminister 1949 till 1953.
Om det är denna rädsla för att stöta sig med ryssen, eller vad det nu kan vara, men Wallenberg är till och med sparsamt omnämnd i svensk skollitteratur. Många unga vet inte vem han är, vad han stod för, så här följer en kort resumé över hans korta liv: svensk diplomat, försvann i januari 1945, förmodligen mördad i ryskt fångläger några år senare (34 år gammal), räddade över 100 000 av Budapests judar under Förintelsen.
Raoul Wallenbergs minne har både länge och väl firats i många andra länder, han har fått parker, gator, skolor, monument och torg uppkallade efter sig. Men det är först nu som han fått en egen dag i Sverige, i dag (tisdag 27 augusti) genomförs den första svenska Raoul Wallenberg-dagen. Det är i tider som dessa, när högerextremism och främlingsfientlighet växer sig stark, när antisemitism och muslimhat är alltför vanligt, som det är så viktigt att minnas Wallenberg och vad han stod för: mod, medkänsla och tolerans. Det är skamligt att det tagit så lång tid för Sverige att inse värdet av och våga erkänna hans insatser.
Intoleransen har många ansikten. Nu när Malå (näst sist i länet) ska ta emot några ensamkommande flyktingbarn är det en händelse som debatteras flitigt på norran.se, ibland med både intoleranta och främlingsfientliga förtecken. Därmed inte sagt att det nödvändigtvis behöver vara Malåbor som när den typen av åsikter. Ett annat av intoleransens ansikten är alla protester mot till exempel gruppboenden.
Det är stor skillnad mellan Ungern 1944 och Sverige 2013. Men det finns också likheter. Det finns alltid personer som vill hitta syndabockar för att söka enkla lösningar på komplicerade samhällsproblem. Raoul Wallenberg utmanade nazisterna och sin tids anda. Även i dagens samhälle tycks toleransen ha fått förhinder.