När man trodde att det inte kunde bli mycket värre, att det mesta som fanns att avslöja kring avlyssnandets konst, i alla dess former, redan var avslöjat … ja, då rapporterat Ekot i Sveriges Radio om hus Säkerhetspolisen (Säpo) pressar en svensk mobiloperatör att få tillgång till kundernas telefon- och mejluppgifter.
Bahnhofs vd Jon Karlung hade med sig en dold mikrofon till det senaste mötet med Säpo. På inspelningen, som finns utlagd på sr.se, hörs Kurt Alavaara, signalstrategisk rådgivare i Säpos ledning, när han försöker övertala Karlung att godkänna den helautomatiska överföringen av abonnenters telefon- och mejluppgifter.
Så här kan det låta enligt en utskrift från Sveriges Radio: ”Vi misstänker en terrorattack i Stockholms city och får in information som gör att det är värdefullt för oss att undanröja. Och det här får vi på fredag kväll klockan 20 utanför kontorstid. Svaret, med manuell hantering, innebär att vi får leveransen på måndag förmiddag. Då smäller det i Stockholm city med 800 döda. Jag tror inte att man vill vara vd för Bahnhof när man säger att man vill göra bedömningar i operativa ärenden”. Om det sedan är ett hotfullt argument eller inte är upp till dig som läsare att avgöra.
Det är märkligt hur snabbt positionerna flyttas fram. När FRA-lagstiftningen (Försvarets radioanstalt ges rätt att bedriva signalspaning på kabelburen trafik som passerar Sveriges gränser) klubbades igenom i riksdagen 2008 var protesterna enorma. Det var de också när EU beslutade om sitt datalagringsdirektiv. Men nu när Säpo vill automatisera övervakningen är protesterna beskedliga. Även om det inte går att rakt av jämföra FRA-lagen, datalagringsdirektivet och Säpos önskemål handlar det om samma sak, att förebygga och bekämpa terrorism och annan grov brottslighet – så är det i varje fall sagt.
Problemet är bara att i jakten på terrorister och information från företrädesvis ovänligt sinnade främmande makter riskerar stora mängder av information om privatpersoner, helt vanliga medelsvenssons, att hamna i samma register. Vem du har pratat med, vem du har skickat sms till, var du har befunnit dig när du gjort det och så vidare.
Har du inte gjort någonting, så har du ingenting att frukta, brukar det ju heta. De flesta av oss kan nog svara: nej, jag har ingenting gjort. Däremot finns det mycket att frukta i ett samhälle där alla behandlas som potentiella terrorister. En demokrati blir aldrig bättre/sämre än de medborgare som lever i den. Det är någonting att tänka på när vi nöjer oss med att sucka djupt när nya avslöjanden om avlyssning presenteras.