Foto: Per Larsson/TT
Den moderata riksdagsledamoten Gunnar Axén blev så irriterad på poeten Athena Farrokhzads sommarprat i Sveriges Radio, som sändes i måndags, att han gjorde sig av med sin tv–apparat. Han twittrade att han är ”nöjd” över att därmed slippa betala tv–avgift.
Axén lämnar snart riksdagen, och behöver inte väga kommentarer i sociala medier på en guldvåg. Men bortom Axéns något dramatiska tilltag finns en intressant aspekt: Farrokhzads politiska linje. Hyllningarna har inte saknats på landets kultursidor och bland journalister, men vad är det Farrokhzad säger?
Redan innan sommarpratet sa hon att hon i radio inte kan säga att vi borde störta regeringen. Inte för att det är en odemokratisk hållning, utan för att ”det skulle inte gå igenom” SR:s regelverk (Dagens Nyheter, 21/7). Då får hon i stället citera poeter som säger samma sak. På liknande sätt går det att använda musik; Ebba Gröns låt om att borgare tål ”lite bly i nackarna” var ett givet val till sommarpratet.
Farrokhzad hyllar den autonoma vänsterrörelse som med våld inte bara ger sig på Sverigedemokrater, utan även liberaler och myndighetspersonal. Liberaler är inte fascisternas måltavla, påstår hon. Som om det inte existerade rasifierade liberaler, eller liberaler – för fri invandring – som hotas av nazister.
Ledarskribenten Håkan Boström skrev i gårdagens DN att det är märkligt att SR:s definition av politisk neutralitet innefattar ”uppmaningar till väpnat våld, konspirationsteorier och rena felaktigheter – så länge de kommer från vänster eller tar täckning under förment antirasism”. Han har en poäng. Personligen är jag en varm anhängare av högt i tak, men varför gäller takhöjden endast vänstern?
När den palestinske poeten Yahya Hassan, en briljant tonåring från en dansk förort, debuterade med sin diktsamling tidigare i år, skrev han om en uppväxt med misshandel, om bortgiften, kriminalitet och religiöst hyckleri bland landsmän.
Athena Farrokhzads reaktion på diktsamlingen? Att tänka ”fan” och skriva att Hassan har ett ansvar, att hon väljer att inte skriva om vissa erfarenheter inför vita (Aftonbladet, 22/1). En ung poet ska alltså ligga lågt om sina smärtsamma erfarenheter, för att de stör Farrokhzads kamp. Samma Farrokhzad beklagar sig, i SR, över att vara den enda svartskallen på poesifestival.
Med detta sagt: SR och Farrokhzad, tack för sommarpratet. Även bisarra åsikter ska fram i sommarljuset. Så är det upp till den demokratiska vänstern och andra att bemöta dem.