På tisdagen talade Frankrikes president François Hollande inför Europaparlamentet. Det var ett tal som noga följdes av bedömare för att få en vink om hur Frankrike ser på gårdagens och dagens EU-toppmöte.
Toppmötet är ännu ett led i de pågående förhandlingarna om EU:s långtidsbudget, som träder i kraft 2014. Förhoppningen är att regeringarna innan helgen ska ha enats om en gemensam ståndpunkt. Men det är osäkert om det blir någon enighet. De senaste rapporterna pekar på en växande klyfta mellan Frankrike och Tyskland.
Frankrike har hittills motsatt sig besparingar i EU:s budget. Hollande öppnade dock upp för vissa nedskärningar, men uppmanade unionen att ”göra besparingar utan att skada ekonomin”.
Samtidigt antydde Hollande att priset för att gå med på nedskärningar är att Storbritannien sänker sin rabatt. Det kommer knappast den brittiske premiärministern David Cameron att acceptera. Men de länder som är för nedskärningar, som Storbritannien och Sverige, har ett dåligt förhandlingsläge. Om Cameron lägger in ett veto, vilket han har hotat med, antar rådet en budget för nästa år med kvalificerad majoritet. I ett sådant läge har inte britterna mycket att sätta emot.
Att Hollande öppnar upp för vissa nedskärningar kan ge utrymme för en kompromiss. Men det kompromissförslag som diskuteras innebär det sämsta av alla världar: budgeten skärs visserligen ned, men jordbruksstödet bibehålls på sin nuvarande nivå, i ett försök att göra alla nöjda. Rimligare vore att budgeten tillåts växa på de områden där EU:s satsningar verkligen skapar tillväxt, som forskning och infrastruktur, medan jordbruksstödet minskas.
I sitt tal försvarade också Hollande den franska insatsen i Mali, som han menade var nödvändig för att skydda malierna från terrorister. Den franska insatsen i Mali har hittills på det hela taget varit en framgång. Ändå visar den på EU-ländernas bristande förmåga att genomföra militära operationer på egen hand. För att utföra exempelvis lufttankning och luftburen stridsledning tvingas de ofta ta hjälp av USA. För Frankrike är detta beroende förödmjukande.
Länder som Storbritannien och Sverige har uttryckt stor skepsis mot tankarna på ett EU-försvar. Men när uppmärksamheten har riktats mot eurokrisen och EU:s interna problem har den frågan hamnat i skymundan. Räkna med förnyad debatt i december, när EU:s ledare träffas för att diskutera förslag på ökad samordning av försvarsresurserna.
David Ekstrand