Den borgerliga alliansregeringen brukar ofta tala om tydliga signaler, inte minst inom kriminalpolitiken. Så här i semestertider, när bostads- och villainbrotten alltid brukar öka, levereras ytterligare en tydlig signal.
Ett inbrott där inget av värde stjäls leder ofta inte till de straff man förväntar sig. Själva kränkningen är ett allvarligt brott i sig, skriver Alliansens partiledare på DN debatt, och föreslår en helt ny brottsrubricering, inbrottsstöld, med ett minimistraff på ett års fängelse.
Brott ska straffa sig. Men då gäller det också att rättssystemet fungerar och tillförs mer resurser, hela vägen från polisen till domstolarna, annars blir straffskärpningen meningslös. Polisen brukar ju ofta kritiseras för att inte ha kunnat lösa fler vardagsbrott.
Straff har betydelse, absolut, kännbara straff har inte spelat ut sin roll, straffet framhäver inte minst de moraliska gränserna. Men ibland gör Alliansen det väl lätt för sig med sitt ensidiga fokus på straffhöjningar. Om två av tre interner återfaller i brottslighet inom tre år är inte mycket vunnet. Hårdare straff löser en del, men inte allt.