När Socialdemokraterna ska utse ny partiledare är processen omgärdad av ett hemlighetsmakeri värdigt ett påveval. Det enda som egentligen saknas är att vit rök stiger upp från partihögkvarteret på Sveavägen i Stockholm när valet är gjort och vederbörande har tackat ja.
Frågan varför Sveriges största parti inte anammat mer öppna valrörelser om partiledarskapet, som i andra väl utvecklade demokratier, har ställts både en, två och tre gånger. Svaret torde vara enkelt: ”Den slutna processen gör det möjligt för en liten partielit att bestämma vem som ska bli ny ledare”, skriver Per Hammar (tidigare ledarskribent på Norran) i Timbro-rapporten ” Öppet val eller sluten nominering? Konsten att välja partiledare i Sverige och andra länder”.
Det är mot denna bakgrund som Socialdemokraterna i Skellefteå ska välja efterträdare till Monica Widman Lundmark på den kvinnliga kommunalrådsposten. Frågan är hur öppet valet blir. När Bert Öhlunds efterträdare skulle utses redovisade partiföreningarna (inte säker på att alla gjorde det) vem de ville se som kommunalråd. Namnen kunde diskuteras hemma vid köksborden, på Möjligheternas torg, i kön på Coop.
Största möjliga öppenhet är viktigt. För även om valet av kommunalråd är en intern socialdemokratisk angelägenhet så sträcker sig deras val långt utanför arbetarkommunens sammanträdesrum. S ska inte bara välja ett andra kommunalråd, de ska också välja en person som politiskt ska representera kommunen, som ska vara ett ansikte utåt i många viktiga officiella sammanhang.
För den som vill ha bättre insyn i valet av nästa kommunalråd är det bara att lösa S-medlemskap. Precis som det går att lösa medlemskap i andra politiska partier. För det ska i ärlighetens namn sägas att det är inte bara Socialdemokraterna som kunde genomföra valen av sina högsta ledare på ett öppnare och modernare sätt.
Men hur öppen processen ska vara, hur mycket Skellefteborna ska få veta innan S kallar till presskonferens för att berätta om valberedningens slutsatser är upp till partiet att bestämma.
Dock är det långt, långt kvar till det finska broderpartiets öppna partiledarval där kandidaterna efter att ha nominerats av partidistrikten åker land och rike runt för att debattera och diskutera partiets politiska inriktning. Med dagens snabba förändring av det politiska landskapet blir frågor om öppenhet och transparens allt viktigare.
Öppenhet behöver bli ett ord som inte bara plockas fram vid noga utvalda högtidliga tillfällen. Det borde vara en självklarhet att öppenhet präglar både en kommuns och ett partis arbete.