Som Bergelin sa: The bottom is nådd

Att regeringen inte har velat inse att det finns en gräns, en brytpunkt där skillnaderna blir för stora är anmärkningsvärt.

STOCKHOLM 20090721. TT-text om Arbetsfˆrmedlingen. En man l‰ser platsjournalen p Af Expo, Sveav‰gen i Stockholm. Foto Andreas Apell / SCANPIX / Kod 10700

STOCKHOLM 20090721. TT-text om Arbetsfˆrmedlingen. En man l‰ser platsjournalen p Af Expo, Sveav‰gen i Stockholm. Foto Andreas Apell / SCANPIX / Kod 10700

Foto: Foto: Mikael Bengtsson

Politik2014-06-25 07:09
Detta är en ledare. Norran är partipolitiskt obunden med beteckningen frisinnad.

Lennart Bergelin, legendarisk svensk tennisspelare och tenniscoach, en gång i tiden Björn Borgs tränare, tillhörde inte språkets ekvilibrister, hans engelska hade en hel del i övrigt att önska. En av hans mer kända svengelska sportgrodor är: ”The bottom is nådd”.

Det är vid det här laget rätt många som tycker att botten är nådd när det gäller a-kassan: politiska partier – arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson (M) säger nej till en höjning, medan Socialdemokraterna säger ja, men tiger (i vanlig ordning) om hur stor den blir – fackföreningarna och inte minst de som blivit av med jobbet.

Senast att stämma in i klagokören var fackförbundet TCO. Tidigare i veckan släppte man en rapport där det bland annat konstaterades att taket på a-kassan legat oförändrat i 13 år, vilket i sin tur inneburit att värdet av a-kasseersättningen minskat med 17 procent sedan 2001. Samtidigt som reallönerna har ökat med 25.

Det bästa vi kan göra för dem som är mellan två jobb är att se till att jobben blir fler, sa Elisabeth Svantesson till SVT Nordnytt (2014-04-07).

Men om inte de nya, ofta högproduktiva, jobben som skapas räcker till för att ersätta de gamla som försvinner, och om den svenska arbetsmarknaden är för liten för att klara av att ta hand om alla nyutexaminerade …

Ja, då har det skapats ett system där många arbetslösa inte klarar sig på a-kassan, där många arbetslösa i allt större grad blir beroende av egna besparingar, släkt och vänner eller försörjningsstöd, för att kunna betala sina räkningar.

På en sådan arbetsmarknad är det inte konstigt om vissa – trots en önskan om att byta jobb – håller fast vid en gammal anställning av rädsla för arbetslöshet. Sist in är ju först ut i tider av nedskärningar. Att leva på en månadsinkomst i nivå med försörjningsstödet är ingenting som lockar.

Att anställda stannar kvar längre än de egentligen vill på sina jobb gör att dynamiken på arbetsmarknaden försämras. Försämrad dynamik på arbetsmarknaden påverkar i sin tur Sveriges ekonomi, som i sin tur påverkar möjligheterna att rusta Sverige för morgondagen.

Till Alliansens, och i synnerhet Moderaternas, försvar kan sägas att väljarna gett de borgerliga partierna mandat att göra det mer lönsamt att arbeta, att öka klyftorna mellan de som har och de som inte har ett jobb. Men att regeringen inte har velat inse att det finns en gräns, en brytpunkt där skillnaderna blir för stora är anmärkningsvärt.

Regeringen borde ompröva sin linje. En mer generös a-kassa står inte i konflikt med arbetslinjen, snarare är den en del av densamma.

undefined
STOCKHOLM 20090721. TT-text om Arbetsfˆrmedlingen. En man l‰ser platsjournalen p Af Expo, Sveav‰gen i Stockholm. Foto Andreas Apell / SCANPIX / Kod 10700