Stormen kring Socialdemokraterna och Omar Mustafa har klingat av. Stefan Löfven tog avstånd, Mustafa avgick och Veronica Palm (S) valdes om som ordförande för Stockholms arbetarekommun.
Men den som tror att en ung man från Islamiska förbundet har varit det stora problemet, som nu är ute ur världen, misstar sig. Socialdemokrater för tro och solidaritet, Broderskapsrörelsen, har länge haft en egendomlig inställning till frågor som rör det mångkulturella samhället.
Sidoorganisationen presenterar på Socialdemokraternas hemsida sitt arbetsmaterial om antisemitism och islamofobi. Texten, skriven av teologen Ulf Carmesund, har funnits tillgänglig i två år och ingen verkar ha velat revidera den.
Det börjar bra, med ett konstaterande om att dessa former av fientlighet riktar sig mot människor ”för att dessa människor är just judar eller muslimer”. Vidare står det att de som utsätts kan ha olika etnisk tillhörighet. Sedan kommer följande formulering: ”Den outtalade antisemiten eller islamofoben är en etniskt svensk kristen”. Kan det ha varit en slarvig mening som skrevs i all hast? Det hade man kunnat tro, om det inte vore för att det strax efter står: ”Problemet i fokus är beteenden och tankestrukturer hos etniska svenska kristna”.
Idén att främlingsfientlighet endast kan komma från en viss grupp är direkt felaktig. Om jag utsätts för islamofobi är påhoppet och främlingsfientligheten förstås lika illa oavsett vem som ger sig på mig. Att blunda för främlingsfientlighet om avsändaren inte tillhör en särskild grupp har inget med solidaritet att göra.
Den uppfattning Socialdemokrater för tro och solidaritet ger uttryck för – identitetspolitiken, som betonar vilken etnisk eller religiös grupp vi tillhör – överges av allt fler. Brottsförebyggande rådet tog ett steg framåt 2008 när även hatbrott mellan olika etniska minoritetsgrupper, och brott som begås av personer ur en minoritetsgrupp mot personer ur majoriteten, började räknas in i statistiken. Ljuspunkter finns även i Socialdemokraternas nya partiprogram.
Det är viktigt i en tid när debattörer skyller all antisemitism på muslimer, eller när personer anklagar judar för islamofobi med hänvisning till Israels politik. Lösningen på det problemet är inte att skapa ytterligare ett: att spä på ett vi och dem-tänkande när främlingsfientlighet finns över hela världen och hos alla grupper.
Tro och solidaritet säger sig vilja synliggöra och motarbeta främlingsfientlighet. Då finns det bara ett sätt: erkänn den vem den än drabbar och vem den än kommer ifrån.
