Förra helgen gick invånarna i den tyska delstaten Nordrhein-Westfalen till valurnorna för att utse nya representanter till delstatsparlamentet. Valet var viktigt av flera skäl.
Nordrhein-Westfalen är klassisk mark för socialdemokratiska SPD. Med undantag för mandatperioden 2005–2010 har partiet suttit i regeringsställning sedan 1966. Valet har därför setts som en synnerligen god värdemätare på SPD:s ställning inför höstens nationella val.
Det är dessutom Tysklands folkrikaste delstat. Här ryms allt från högteknologisk industri till gamla gruvsamhällen, vinodlingar och stora universitet.
Men detta Ruhr-gebit är även hem för stora grupper av människor från andra EU-länder och hemort för landets största muslimska grupp. Den socialdemokratiska dominansen till trots är folk i området vana vid förändring.
Av valresultatet att döma lär det bli mindre av det förra och mer av det senare. SPD led ännu ett svårt nederlag när man förlorade nästan åtta procentenheter av stödet och blev av med makten i delstatsparlamentet.
Efter förlusterna i delstatsvalen i Saarland i mars och i Schleswig-Holstein hoppades man på en ”hemmaplansfördel” som uteblev.
Ett ökat valdeltagande tillsammans med en drastisk minskning i stödet talar ett tydligt språk. SPD lyckades inte erbjuda trovärdiga politiska lösningar för att få fart på ekonomin eller förbättra de trafikproblem som delstaten lider av.
Partiets ekonomiska politik i allmänhet och dess näringslivspolitik i synnerhet fick hård kritik. SPD:s vice ordförande talade om att breda lager av löntagare skulle uppleva skattelättnader. Den nytillträdde partiordföranden Martin Schulz, före detta EU-president, menade å sin sida att det skulle vara ”verkningslöst” och att pengarna borde gå till infrastrukturinvesteringar. Eniga var de i alla fall om att höginkomsttagare skulle beskattas hårdare.
I tider av rekordlåg arbetslöshet, sjunkande statsskuld och stigande handelsöverskott ter sig de tyska socialdemokraternas skattehöjarfasoner som gammal skåpmat.
Den så kallade Schulz-effekten verkar ha klingat av. Smällen i Schleswig-Holstein gjorde Schulz ”helvetiskt” besviken – med all rätt. I söndags förlorade SPD mer än dubbelt så mycket stöd, vilket fick den regionala företrädaren Hannelore Kraft att avgå. Schulz beskrev genomklappningen som ”en svår tid” för partiet.
De stora vinnarna i Nordrhein-Westfalen var förbundskansler Angela Merkels CDU, liberala FDP och högerpopulistiska AfD. Det säger något om strömningarna inom på tysk inrikespolitik. Mest säger det dock om socialdemokratins tillbakagång.
Det här var valet som skulle öka sammanhållningen, och det skulle ske i den tyska socialdemokratins hjärta. Det var tänkt som ett avstamp inför höstens nationella val.
Den politiska inriktningen skulle bekräftas med ett bra resultat i Nordrhein-Westfalen för att sedan vässas under sommaren. Det blev i stället ett underkännande.
Socialdemokratin i Tyskland för, liksom i många andra länder, en tynande tillvaro.
Gustav Juntti