Skolan bakom utlagda dimridåer

Det logiska hade varit att höga elevresultat vägt tyngst.

FOTO: PONTUS LUNDAHL/TT

FOTO: PONTUS LUNDAHL/TT

Foto: Foto: Mikael Bengtsson

Politik2013-10-10 08:08
Detta är en ledare. Norran är partipolitiskt obunden med beteckningen frisinnad.

Man ska ha en kritisk och ifrågasättande grundinställning till rankningar, vara medveten om att avsändaren har en mer eller mindre dold agenda som man kanske inte alltid vill skylta med. Så när Lärarförbundet utser Piteå till Sveriges bästa skolkommun – tätt följd av Vellinge och Luleå – handlar det inte bara om att prisa Piteå och dess skola utan också om att ge lite extra tyngd åt egna fackliga krav. Det är svårt att på annat sätt tolka det faktum att andelen pedagogiskt utbildade lärare och lärartäthet ges dubbel vikt i undersökningen. Det logiska hade ju varit att höga elevresultat vägt tyngst.

När det nu är sagt, med den reservationen gjord, måste man ändå konstatera att skolan i Skellefteå rör sig i fel riktning. I fjol på plats 52, i år på plats 85. Skellefteå ligger hyggligt till, men inte mer, både Malå (plats 33), Norsjö (plats 37), Arjeplog (plats 75) och Arvidsjaur (plats 81) rankas som bättre skolkommuner.

Undersökningsföretaget Novus brukar med jämna mellanrum mäta vilka som enligt svenska folket är de viktigaste politiska frågorna. Skola och utbildning har alltid hamnat högt upp, nu i september på tredje plats, efter sjukvården och sysselsättningen/arbetslösheten. Det är däremot en signal politiker på alla nivåer borde ta till sig.

Skolpolitiken är också en fråga där det finns röster att hämta i kommunalvalet. Så länge skolan är en kommunal angelägenhet, och så länge Socialdemokraterna har egen majoritet i Skellefteå så är skolan deras och ingen annans ansvar. Många är de fullmäktigedebatter där den borgerliga alliansen pläderat för mer resurser till skolan, lika många är de fullmäktigedebatter där Socialdemokraterna försvarat både sig själva och sin skolpolitik, konstaterat att skolan är bra nog som den är, inte ordagrant men det har varit andemeningen. Med diverse brasklappar inkastade så är det ändå bara att konstatera att Lärarförbundet är av en annan åsikt. Det parti som lovar och kan leverera en bättre skola har mycket att vinna.

Samtidigt som Skellefteå kommun kan, och kanske till och med borde, satsa mer på skolan måste man alltså fundera över hur Lärarförbundet mäter och vilka kriterier som ingår i undersökningen. Problemet är bara att när nästan all Sveriges media mer eller mindre okritiskt kablar ut deras budskap så tas det som en intäkt för att det finns 84 kommuner i Sverige som har en bättre skola än Skellefteå. Det är så Lärarförbundet försöker pressar kommunerna att tillgodose fackliga krav: mer pengar till lärarna och mer resurser till skolan. Det gäller att kunna se orsaker och samband bakom de utlagda dimridåerna.

undefined
FOTO: PONTUS LUNDAHL/TT