Listan kan göras lång på företag som gör, om inte allt, så i varje fall ganska mycket för att kunna betala så lite som möjligt i skatt. Och då handlar det inte om de företag som gör det med hjälp av ekonomisk brottslighet, utan om de som gör det inom ramen för gällande lagstiftning. Multinationella bolag som Starbucks, Amazon, Google och Apple har fått utså hård kritik för sin skatteplanering. Här i Sverige har debatten fokuserats på de riskkapitalbolag inom vård och omsorg som skickligt utnyttjar skattelagstiftningens kryphål. Enligt Skatteverkets granskning går staten miste om nära två miljarder kronor när bolagen använder sig av höga (enligt Skatteverket orimligt höga) internräntor för att skapa skatteavdrag.
Det är alltid ett problem när företag i allmänhetens ögon ”inte gör rätt för sig”, problemet blir större när det handlar om skattefinansierad verksamhet (allt från vård, skola och omsorg till broar, vägar och järnvägar), än större blir det när det visar sig att även kommunala bolag som skatteplanerar. Vad som är rätt och fel i denna härva av moral och omoral är inte lätt att reda ut. Men grundreglerna måste vara: den verksamhet som ett företag bedriver i Sverige skattas det för i Sverige, och bara för att det inte är olagligt är det inte moraliskt rätt och riktigt att ”smita ifrån skatt”.
Varför är det då så viktigt att alla gör rätt för sig, inte bara utifrån ett juridiskt perspektiv utan även utifrån ett moraliskt sådant. Först och främst handlar det om skattemoral: varför måste jag göra rätt för mig när andra inte gör det. Men det handlar också om att alla företag i grund och botten ska kunna konkurrera på lika villkor: det lilla, nystartade företaget har naturligtvis inte samma juridiska expertis att tillgå som den multinationella koncernen.
När de så kallade G 20-länderna möttes i Moskva i helgen handlade diskussionerna inte bara om risken med att använda valutor som ett verktyg i ekonomisk krigsföring. De handlade också om problemet med skatteplanering. En nyligen presenterad OECD-rapport visar att vissa stora bolag, genom att lägga vinsterna i länder med mycket låga skatter, endast betalar fem procent i bolagsskatt medan mindre företag betalar omkring 30.
Beslutet blev att ta fram en plan för internationell samordning vad det gäller beskattning av stora bolag med verksamhet i flera länder. Det är naturligtvis bra, men kommer att ta tid. Under tiden kan ju vi konsumenter fundera över hur vi ska förhålla oss till de företag som, så att säga, är snåla med att betala skatt för verksamhet i Sverige.