Historiskt sett brukar det skilja någonstans mellan fem och tio procentenheter i valdeltagande mellan unga väljare (de som är under 26 år) och valmanskåren som helhet.
Mönstret är tydligt. Bortsett från några jämna och ideologiskt polariserade val under 1970-talet och början av 1980-talet har skillnaden mellan unga och äldre väljare varit tydlig. Vid det senaste riksdagsvalet var skillnaden till exempel 11 procentenheter, valdeltagandet i hela valmanskåren låg på 82 procent, bland unga väljare på 71.
Att det är färre unga som röstar kan enligt valforskarna Henrik Oscarsson och Mikael Persson (Unga väljare i Sverige 1956–2006) främst sökas i faktorer som social status (utbildning, bostadsort, klass- och yrkestillhörighet samt inkomst) och social integration (om individen har ett arbete, bor tillsammans med någon, språkkunskaper, storleken på individens sociala nätverk samt individens föreningsaktivitet).
Då är frågan: Är det ett problem att färre unga röstar, eller att färre äldre gör det?
Absolut, i varje fall om man vill att ett demokratiskt genomfört val rättvist ska spegla en hel valmanskårs uppfattning. Om färre yngre och äldre röstar blir deras åsikter per automatik underrepresenterade i de beslutande församlingarna.
Det vill man ändra på i Skellefteå. Tidigare i veckan beviljade kommunstyrelsen ett bidrag på 120 000 kronor till ett projekt som dels ska locka yngre och förstagångsväljare att rösta, dels ska öka valdeltagandet i kommundelar med lågt valdeltagande, typ Jörn och Burträsk. 30 olika valaktiviteter ska få fler att rösta. Och det är väl bra.
Men om den representativa demokratins legitimitet (= högt valdeltagande) ska kunna säkras på lite längre sikt räcker det inte med att arrangera någon typ av valvaka ”där vi till exempel kan ha ett band som spelar eller någon utställning för att locka en massa unga och samtidigt berätta om valet”, som Jörgen Svedberg, Demokratilotsen i Skellefteå kommun, säger i en intervju i Norran (2014-03-18). Det är Demokratilotsen som tillsammans med Europa Direkt Västerbotten och LSU (Sveriges ungdomsorganisationer) står bakom projektet.
Många av dagens unga är politiskt intresserade och har ett stort engagemang i samhällsfrågor. Problemet är bara att detta intresse inte återspeglar sig i valdeltagandet. Utvecklingen är inte dramatisk, men att valdeltagandet bland unga sjunkit från 91 procent rekordåret 1973 till 71 procent vid förra valet borde mana till eftertanke, inte bara i form av olika projekt, utan även i de etablerade politiska partierna.
När inte ens alla partier som är representerade i kommunfullmäktige i Skellefteå, enligt kommunens föreningsregister, har eget ungdomsförbund måste man ställa sig frågan: var finns de politiskt intresserade ungdomarna som kan möta andra politiskt intresserade ungdomar.